Second hand flåsar klädkedjorna i nacken

Andrahandsmarknaden för kläder växer. Från att ha varit en angelägenhet för småaktörer och välgörenhetsorganisationer börjar nu även de stora klädkedjorna testa konceptet. Men det är inte bara konsumenternas efterfrågan som leder utvecklingen.

Intresset för att handla kläder second hand växer hos konsumenterna och ses som ett reellt hot för snabbmodekedjorna.

Intresset för att handla kläder second hand växer hos konsumenterna och ses som ett reellt hot för snabbmodekedjorna.

Foto: Shutterstock

Ekonomi2020-01-18 16:01

Intresset för second hand växer hos konsumenterna – och kommer troligen att fortsätta göra det under det kommande decenniet. Det gör att snabbmodekedjorna nu tar fram egna second hand-koncept.

I november bytte klädkedjan MQ inriktning med namnbyte till Marqet, samtidigt som de kompletterade sitt ordinarie utbud med second hand-sortiment från Myrorna. Tidigare i år köpte H&M second hand-aktören Sellpy där konsumenter kan köpa begagnade kläder från de egna märkena och från Other Stories, som ägs av H&M-koncernen.

Även skokedjan Scorett har lanserat ett andrahandskoncept där kunder kan lämna in begagnade skor som man sedan rustar upp och säljer för omkring halva priset.

– Vi vill visa att skor kan leva längre. Men vi går plus minus noll på detta, då det läggs mycket arbete på det, säger Sophie Arnesved som är hållbarhetsansvarig på Scorett.

I augusti utökade man konceptet med att hyra ut delar av skokollektionen i ett samarbete med klädkedjan Gina Tricot. Uthyrningsmodellen är de inte ensamma om. Flera stora aktörer som Åhléns, Lindex och Ellos har börjat hyra ut delar av sitt utbud på uthyrningssajten Something Borrowed.

Tydligt är att flera aktörer i branschen har börjat leta efter nya affärsmodeller i en tid när modeindustrins stora påverkan på miljö och klimat uppmärksammas allt oftare.

– Man måste våga tänka om och testa nya affärsmodeller om vi som företag ska överleva i framtiden. Vi behöver ta hand om det vi har, säger Sophie Arnesved.

Magdalena Petersson McIntyre är docent och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet och har gjort flera studier av människors förhållande till kläder. Hon menar att man inte ska låta sig bli alltför förförd av kedjornas second hand-försök.

– I mycket stor utsträckning handlar det om att få in folk i butikerna, många associerar ju second hand med att fynda och då behöver man gå in och kolla varje dag om det kommit något nytt. Sedan är förstås hållbarheten också viktig, man vill visa upp sig som ett företag som tar ansvar, säger hon och fortsätter:

– Butikerna vill ju inte sälja mindre av det nyproducerade för att de också säljer second hand. Ofta får man rabatt på nya inköp när man lämnar in plagg till dem.

För konsumtionen av nya kläder är fortfarande hög. Plus att de som handlar mycket second hand tenderar att också handla mycket nytt, menar Magdalena Petersson McIntyre.

– Anledningen till att det finns så mycket fint i second hand-butikerna nu är för att det fortfarande säljs mycket nytt. Men second hand är absolut ett bra alternativ om man väljer det i stället för ett nyinköp. Och visst är det positivt om vi lär oss att börja se begagnat som en resurs, säger hon.Hur ska vi göra för att komma till rätta med vår höga modekonsumtion?

– Vi behöver fundera mer över den komplexa roll kläder har i våra liv. De är så sammankopplade med status och identitet och vår plats i världen, konsumtionen är inte bara en ekonomisk transaktion utan handlar om normer och känslor. Och vi behöver ta dessa frågor på allvar, inte bara säga att vi ska sluta köpa kläder.

Konsumtionstips

Tips för hållbarare klädkonsumtion

+ Låt second hand ersätta nyinköpen.

+ Använd de kläder du redan har under längre tid.

+ Ta hand om dina kläder och laga dem i stället för att köpa nya.

+ Hyr kläder, på sätt får du ändå prova något nytt utan att nya plagg behöver tillverkas.

+ Gå ihop med kompisar och bekanta och låna plagg av varandra.

+ Satsa på kvalitet som håller längre. Att handla mer sällan har inte lika stor miljöpåverkan. (TT)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!