I 10 år har Rudbeckia kollektivhusförening kämpat för att få till ett kollektivhus i Uppsala. I november var det äntligen inflytt i Sveafastigheters kollektivhus Rudbeckia. En av de boende är Pia Sandqvist, 67, som också är ordförande i husets förening.
– Min man och jag ville hemskt gärna bo i en gemenskap och har lite drömt om att bo i ett kollektiv i många år. Att få leva i en samhörighet med många olika åldrar är jättekul.
Mikael Östberg, 34, bor i kollektivhuset tillsammans med sin fru och två barn på sex och ett år. Han och många andra i huset har flyttat från villa till mindre lägenheter i kollektivet.
– Gemensamt är att vi ser en stor vinst i att barnen får växa upp med människor i flera generationer, att de har massor med andra barn att leka med.
Mikael är pappaledig till sonen Axel. Han märker en stor skillnad jämfört med förra gången han var pappaledig, med sitt äldre barn.
– Med första barnet bodde vi i ett villaområde och var nyinflyttade i en ny stad, det var ganska svårt att bryta igenom gemenskapsmuren. Det är inte ens i närheten samma nivå av ensamhet med att vara hemma när man bor såhär. Det är optimalt skulle jag säga. Jag märker på Axel också att han börjar ty sig till andra, hoppar upp i famnar lite här och var.
I Rudbeckia finns ettor, tvåor, treor och fyror. Där bor barnfamiljer och pensionärer. Människor från nästan alla världsdelar, som Syrien, Italien och USA. De boende har gemensamma fikastunder två gånger om dagen, de tittar på film i det gemensamma vardagsrummet och ibland blir det spontant en våffelbrunch eller en sångstund. Matlag bestående av människor från olika familjer ansvarar för middagen två dagar i veckan, och i framtiden planeras det ske fler gånger i veckan.
– Tanken är att matlagning ska bli hjärtat i det hela. Vardagspusslet blir så mycket enklare när det finns middag, säger Pia.
Rudbeckia är Sveafastigheters första kollektivhus, men redan nu finns planer på att bygga två till i Stockholm.
– Vi tycker att det är viktigt att det finns olika boendeformer som passar olika människor, säger Åsa Hansson, projektchef för Rudbeckia.
Den som har ritat huset är arkitekten Rahel Belatchew, som var med i ett tidigt skede och diskuterade husets utformning med medlemmarna i Rudbeckia kollektivhusförening.
– Vi tittade på saker som hur liten kan en etta vara? Hur utformar vi den så att det känns behaglig?
Ett resultat av diskussionerna blev att ettorna utrustades med sovalkover så att sängen kan stuvas undan.
– Jag tror jättemycket på den här formen av boende, som ett komplement till hyresrätter och bostadsrätter.
Kollektivhusets kök ligger på bottenplan och stora fönster vetter ut mot gatan. Belatchew berättar att byggande som detta skapar trygghet i ett område.
– Den som passerar utanför ser liv och rörelse, det skapar trygghet.
Sedan inflytten 1 november har det varit fullt upp för de boende i Rudbeckia. Saker till den gemensamma utrymmena ska införskaffas och installeras, de boende ska komma överens om vilket rum som ska användas för vad. Och så ska de egna lägenheterna flyttas in i.
– Det har varit mycket att göra, men det har varit roligt alltihop, det är ett härligt gäng vi har flyttat ihop med, säger Mikael.