Ljummet mottagande för Uppsalas paradgata

Med färdigställandet av Stora torget i Uppsala i början på juni sattes en slags punkt för ett snart 14 år långt projekt. Paradgatan, som sträcker sig från Carolina Rediviva till Vaksala torg, är nu klar. Men näringslivsidkare med butiker längst stråket på Drottninggatan är inte överdrivet imponerade.

Delar av Uppsalas paradgata en augustidag 2023.

Delar av Uppsalas paradgata en augustidag 2023.

Foto: Anna Bredberg

Ekonomi2023-08-08 16:30

Redan 2009 inledde Uppsala kommun i samarbete Uppsala Citysamverkan sitt arbete med en paradgata längst stråket Drottninggatan-Vaksalagatan. Visionen var en "fingata", som skulle hjälpa till att skapa en mer attraktiv stadskärna.

Arbetet har skett i flera etapper, och innefattat allt från breddande av trottoarer till uppförandet av "paradstolpar" för dekorationer vid större evenemang. I och med invigningen av Stora torget i början på sommaren kan man nu se arbetet som färdigt, enligt Uppsala Citysamverkans vd Lisa Thörn.

undefined
Lisa Thörn är vd för Uppsala Citysamverkan och har varit med i utvecklingen av Uppsalas paradgata.

– Alla etapper är genomförda enligt visiondokumentet. Sedan är det ju som när man gör om hemma, det finns alltid förbättringsmöjligheter och finlir, säger hon.

I hörnet nere på Drottninggatan ligger herrklädesbutiken Bergmans. Bakom disken står Urban Sand, som har drivit butiken i snart 40 år. Han berättar att det ekonomiska läget för Bergmans är svårt, även om de börjat återhämta sig sedan pandemiåren.

– Man ska inte gnälla då det är riktigt tufft för alla. Just nu går det hyggligt för oss, vi har haft ett bra sista kvartal.

undefined
Urban Sand driver butiken Bergmans. Han tycker ett av de största lyften för city vore fler parkeringsplatser. "Butikerna klarar sig inte utan bilarna", säger han.

Han har sett stadsutvecklingsprojekt komma och gå sedan 1985, inklusive arbetet med paradgatan. Enligt honom har det inneburit en uppfräschning av gatumiljön. Men inte mycket mer än så.

– Carolinabacken är ju ofta snyggt utsmyckad. Men de fina visionerna som presenterades för oss i början rann nog ut i sanden. Det var många fina ritningar med blommor längst alla fasader, men de måste ju vi själva sätta upp. Ibland låter det som at det är kommunen som betalar, men det är oftast fastighetsägarna.

Längst med Drottninggatan är det flera som delar Urban Sands bild. Lite längre upp på gatan finns serietidningsveteranen Harri Sarelaa i sin butik Seriezonen. Hans affärer går bra tack vare ett troget och återkommande kundklientel. Att de skulle få någon extra skjuts av att ligga på paradgatan tycker han däremot inte.

undefined
Harri Saarela driver Seriezonen. För dem är läget på Drottninggatan en fördel genom närheten till studentnationerna.

– För oss är Drottninggatan i sig ett bra läge. Men varken vi eller våra grannar känner väl direkt att vi är på en paradgata. Man har breddat trottoarerna och hänger upp någon flagga då och då, annars märks det inte så mycket, säger han.

Inte heller på damklädesbutiken Bredenberg är man särskilt imponerad av paradgatans utlovade pompa och ståt.

– Det är ju ingen större skillnad utseendemässigt, det krävs nog mycket mer. Jag upplever att man satsar betydligt mer på Kungsängsgatan med allt från ljusinstallationer till blommor, säger butikschefen Helene Lindelöf.

För Bredenbergs är det ekonomiska läget mycket tufft med både ränteläget och elpriserna, och enligt Helene Lindelöf får de kämpa hårt för att överleva. Omledningen av busstrafiken som skedde till följd av ombyggnationen av torget blev ett extra hinder.

undefined
Helene Lindelöf är butikschef för familjeföretaget Bredenberg, som funnits i Uppsala sedan början på 90-talet. De flyttade från Kungsängsgatan till Drottninggatan för två år sedan.

– Att stänga busstorget ställde till det en hel del för våra kunder. City ska vara tillgängligt för alla brukar man säga, men många kommer inte hit då bussarna inte stannar här.

Karin Åkerblom är samhällsplanerare vid Uppsala kommun. Hon vill poängtera att det fortfarande görs byggarbeten ovanför Stora torget.

– Men i övrigt så är paradgatan klar. Vi har breddat gångutrymmet och fått till en mer allmänt trivsamt atmosfär, säger hon.

Enligt henne har grundtanken med Uppsalas paradgata uppfyllts. Men hon förstår att vissa ställer sig frågande till namnet.

– Jag kan förstå att många har funderat över begreppet paradgata. Det kan associeras till Karl Johans gata i Oslo eller Avenyn i Göteborg till exempel, och den storleken har vi inte på vår stad. Men det är en stilig gata som jag tycker man kan kalla en paradgata.

undefined
Karin Åkerblom är stadsplanerare på Uppsala kommun.

Du tycker inte att ni kan ha lovat för mycket?

– Nej, jag tycker man ska ha en vision och bygga enligt den. Drottninggatan har sina begränsningar och vi har gjort de bästa vi kan med det vi har att jobba med.

Även Uppsala Citysamverkans vd Lisa Thörn tycker att projektet i sin helhet är lyckat. Men hon förstår butiksägarnas skepsis.

– Som med alla visioner ska man sikta högt. Jag kan hålla med om att det lovats lite mycket. Sedan satsas det mindre på exempelvis dekorationer i besparingstider. 

– I allmänhet tycker jag att det har gjorts ett bra jobb. Nu när torget är klart kan man tänka på fler helhetsgrepp för att få till det där lilla extra.

Uppsalas paradgata

Arbetet med Uppsalas paradgata har skett i tre etapper. Etapp 1 bestod bland annat av en avsmalning av köryta, breddande av gångbanor och uppförandet av "paradstolpar" på Drottninggatan. De senare skulle användas till allt från blomsterutsmyckning till belysning.

Etapp 2 innebar liknande åtgärder i området kring Vaksala torg, med en utökning till dubbla körfält på Vaksalagatan.

Den tredje etappen innebar framförallt en flytt av busshållplatser från Stora torget.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!