– Jag är uppväxt på en större gård i Västergötland och flyttade till Uppsala för att studera till landsbygdsagronom på SLU, berättar Kristin medan hon ställer fram kaffe och kakor.
Hon slår sig ner i en fåtölj på den inglasade verandan. Härifrån ser hon grusvägen som leder in på gården och hagarna där korna betar.
– Det har nog alltid varit självklart att jag ska ha en egen gård. Men var det skulle bli visste jag inte. Det var min bror som hittade gården och när jag såg den så föll verkligen allt på plats, både storleksmässigt och att det låg i slutet av en väg. Den är lagom för mig att driva ensam, men så klart får jag lite hjälp, berättar Kristin.
Hon berättar att det var när hon var klar med studierna som hon vågade satsa.
– Jag har varken någon sambo eller några barn att ta hand om, så att satsa på det här nu var den tidpunkt i mitt liv som jag vågade ta chansen, utan att det skulle påverka någon annan.
Ekbolanda gård ligger utanför Ramstalund. Här finns både skog, grönbetesmarker och stall. På gårdsplanen står ett garage och mittemot ett rött hus med skylten "Välkommen till Ekbolanda gård".
– I helgen hade jag premiär för gårdsbutiken och det gick över förväntan. Det kom flera hundra och det var jag inte alls beredd på, säger Kristin och skrattar.
– Det blev lite rörigt!
Kristin Halvarsson driver en gård med nötkreatur.
– Jag följer kalvarna från födseln fram till att jag får hem dem i lådor. Det enda som jag inte sköter själv är själva slakten, de hämtas upp och slaktas i Heby. Jag hade gärna gjort allt själv, men själva slakten är väldigt reglerad och det skulle vara för krångligt för mig just nu, berättar hon.
Att driva gård och butik ensam som 26-åring får antas vara ganska ovanligt.
– Speciellt som tjej kanske. Men det känns även som att unga är väldigt medvetna om vad de äter och intresset blir större. Jag har flera unga lantbrukare som jag har kontakt med i närområdet och vi hjälps åt. Det absolut viktigaste för mig är att sprida kunskapen och försöka få människor att se värdet i köpa svenskt kött. Det finns ingen anledning att importera kött.
Själv jobbar hon deltid på en matbutik i Uppsala, men kött köper hon inte vakuumförpackat.
– Även där ifrågasätter jag och försöker få butiken att köpa in mer svenskt kött. Jag vill veta att korna haft ett bra liv och att köttet inte transporterats långa sträckor.