Hälften av Sveriges handlare kan tänka sig att sluta hantera kontanter år 2025. Det visar en stor studie kring kontanthantering, gjord av Niklas Arvidsson, docent och lektor i industriell dynamik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
Parallellt visar Riksbankens årliga rapport "Så betalar svenskarna" att merparten av Sveriges hushåll i dag gör sina inköp med kort, och att digitala konto-till-konto-betalningar med till exempel Swish, växer. Även bankerna driver på för att vi ska använda digitala betalmedel. Det finns med andra ord många krafter som bäddar för ett samhälle utan sedlar och mynt.
– I grund och botten bygger detta på att svenskar har hög tillit till banksystemet, folk litar helt enkelt på att det funkar. Sedan har vi också en infrastruktur med fungerande kortbetalning, och är sedan 1950-talet vana vid att få in lönen på ett bankkonto, säger Niklas Arvidsson.
Men trots att en stor del av befolkningen föredrar kort och andra digitala betalmedel är Sverige inte fullt så digitaliserat som man kan tro. Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) från 2018 är ungefär en halv miljon människor i Sverige inte uppkopplade alls, merparten är äldre. Och enligt den matprisundersökning som Pensionärernas riksorganisation (PRO) släppte i februari förra året, är just kontanthantering en viktig faktor för landets pensionärer när de väljer matbutik. Kontanter är synonymt med säkerhet – en mindre mängd kontanter i plånboken är inte lika allvarligt att bli av med, som att få hela kontot länsat.
Men det är också en geografisk fråga.
I glesbygden tar handlare i större utsträckning emot kontanter än i storstäder och är därmed beroende av att kunna hantera dem. På senare tid har också rörelsen Kontantupproret börjat argumentera för att samhället i stort inte gynnas av att helt lämna kontanter som betalmedel. Som till exempel vid en samhällskris med långvarigt strömavbrott, där betalkort, bankomater och internetbanker inte längre fungerar.
– Det värsta är ju om man då har en betaltjänst som dominerar, till exempel kort. Det blir väldigt sårbart. Kontanter är då ett alternativ som har en annan infrastruktur, säger Niklas Arvidsson.
En annan invändning mot heldigitala betallösningar, är att alla transaktioner lämnar spår efter sig. När vi betalar med kort lämnar vi information om var vi är någonstans och vad vi handlar för något _ något som i sin tur kan berätta ganska mycket om våra intressen och preferenser. I fel händer kan den informationen användas emot oss, menar vissa debattörer.
Men att kontanter skulle försvinna helt är ändå inte så sannolikt, menar Riksbanken. Så sent som i slutet av november förra året lagstiftade riksdagen om att banker alltid ska kunna leverera kontanttjänster, just för att vissa grupper och geografiska platser i Sverige inte ska drabbas om betalningsfuktionen försvann helt.
– Vi måste värna om de som får problem om kontanterna försvinner. Kan man inte betala är man oerhört utsatt i dagens samhälle, säger Niklas Arvidsson.