"Det ju till syvende och sist våra chefer säger som har ett ekonomiskt ansvar", säger Eva Olin, ekonomidirektör på Region Uppsala.
UNT har tidigare berättat hur uppländska kommuner betalat hundratals fakturor till ett företag som nu finns med på Svensk Handels varningslista. Flera av cheferna som betalat fakturorna menar att man blivit lurade. Eftersom kommunen godkänt orderbekräftelser har annonssäljarna av allt att döma inte gjort något olagligt.
Varningslistan uppmärksammar på allt från företag som skickar ut rena bluffakturor till företag att vara uppmärksam på.
Men vems fel är det när kommunen slarvar med kostnadskontrollen och betalningar ändå sker?
Enligt ekonomicheferna är problemet att enskilda chefer inte är uppmärksamma nog.
– Det ju till syvende och sist våra chefer som har ett ekonomiskt ansvar. De måste ta ställning till om man har beställt det fakturan gäller och om det är ett korrekt belopp. Så det är enskilda chefer här som inte har gjort sitt jobb på ett korrekt sätt, säger Eva Olin, ekonomidirektör på Region Uppsala.
Liknande tongångar hörs från Sigtuna kommun.
– Man har i de här fallen tecknat ett avtal med en chef med eget budgetansvar. Då kan vi inte fånga upp det centralt. Jag har naturligtvis funderat på vad vi kan göra mer centralt. Det vi kan göra är att utbilda våra chefer i att inte falla för oseriösa aktörer, säger Elin Lundkvist som är ekonomichef på Sigtuna kommun.
"Man har i någon mån tecknat ett avtal med en chef. Då kan vi inte fånga upp det centralt", säger Elin Lundkvist, ekonomichef på Sigtuna kommun. Annonsen på bilden kostade 17 488 kronor.
Men bedrägeriforskaren Marcus Nohlberg på Högskolan i Skövde menar att kommunerna bör ta ett större ansvar för att stötta sina medarbetare.
– Antingen tror man på kommunernas förklaring: Att vi har ett antal hundra människor som jobbar med ekonomi i kommunerna som inte sköter sina jobb. Det är en ganska brutal inställning till sin personal. Jag tror att det är människor som gör sitt bästa men inte har ett systemstöd som är tillräckligt bra, säger Marcus Nohlberg.
– Jag tycker personligen att det är väldigt provocerande att man talar om sin personal på det viset. Folk gör fel för att de inte får hjälp att göra rätt.
Enligt Marcus Nohlberg har forskare tagit fram digitala verktyg som kan hjälpa människor att identifiera bedrägeriförsök. Men intresset har varit svagt.
– Vi kan göra skillnad. Vi har utvecklat verktyg för att ge träning för människor i utsatta situationer som vi har testat i många år och vet att de funkar jättebra. Men det måste ju finnas ett intresse också.
Marcus Nohlberg håller inte med om att det är de enskilda medarbetarnas fel att fakturorna betalats. Han menar att det finns verktyg kommunerna skulle kunna använda för att hjälpa medarbetare identifiera bedrägerier.
Flera kommuner har sina ekonomisystem uppkopplade mot Svensk Handels varningslista, som ska varna för företag som de menar agerar oseriöst eller bedrägligt.
När UNT inledde granskningen av tidningsföretaget Ultimedia i februari 2024 fanns bolaget inte med på varningslistan. I mejlkonversationer som UNT tagit del av varnade dock Svensk Handel och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) för bolaget och vad de kallade "bedrägliga försäljningsmetoder" redan 2020.
Här varnar SKR och Svensk handel för Företagsvärlden i ett mejl till säkerhets- och beredskapssamordnare på kommuner runtom i Sverige. Mejlet skickades i september 2020. Sedan dess har ytterligare drygt 800 000 kronor betalats ut.
I vintras talade UNT med ett dussin chefer som betalat fakturor från Ultimedia. Då hade ingen anmält företaget till varningslistan. Flera personer, varav en är ekonomichef i sin kommun, kände inte till att listan existerade.
Efter att ett flertal företag och kommuner under våren hört av sig med klagomål publicerades dock Ultimedia den 20:e maj på varningslistan som ett företag att vara uppmärksam på. Ultimedia själva menar att man har förväxlats med andra aktörer som säljer i deras namn och att eventuella klagomål är naturligt för ett säljföretag.
Erik Mangen på Svensk Handel menar att man gör noggranna utredningar innan ett företag publiceras, och att ett vanligt säljföretag inte alls bör förekomma på listan.
– Det finns oerhört många företag i Sverige. Bara en bråkdel av dem ligger på varningslistan. Är man ett seriöst företag, då rättar man till sitt tillvägagångssätt och då slutar det komma klagomål, säger Erik Mangen.
– Det är väldigt enkelt att inte hamna på varningslistan.
"Om det är 148 kommuner som blivit utsatta för ett företag och vi inte känner till det – då är det ju 148 kommuner som inte har hört av sig", säger Erik Mangen på Svensk Handel
Beloppen kommunerna betalat för Ultimedias annonser är i sammanhanget små sett till enskilda kommuner. Men nationellt har runt hälften av Sveriges kommuner betalat pengar till företaget. Totalt blir det drygt fyra miljoner av skattebetalarnas pengar som försvinner årligen.
– Det här är ju bara ett företag. Vi har alltid tänkt att det handlar om små belopp, och då behöver vi inte göra någonting åt det. Nu kan vi få en sammanhängande bild, och det kanske är så att en ganska stor del av vårt samhälle håller på med det här. Det tror jag är den viktiga lärdomen, säger forskaren Marcus Nohlberg.