Många julshoppare var i farten på Gränbystaden strax före jul.
I Gränbystadens stora köpcentrum i nordöstra Uppsala kryllar det av folk ett par dagar innan jul. Under de glittrande ljusslingorna checkar en kvinna av punkter på sin inköpslista, en annan stegar ut ur en butik med flera dignande kassar i varje näve. En familj spatserar förbi med en kundvagn full med knäckebröd, sillburkar och pepparkakor, och en liten flicka beundrar de sammetsmjuka gossedjuren i Vinterlandet.
Det råder febril aktivitet för att få fatt i de sista julklapparna och hela julhelgens kylskåpsinnehåll till en av årets i särklass största konsumtionshelger. I år väntas svenskarna spendera 91,4 miljarder kronor i julhandeln under december månad, enligt HUI Research. Av det läggs 22 miljarder kronor enbart på julklappar.
Men det är faktiskt mindre än i fjol. Förra året låg paket under granen för 23 miljarder kronor, en hel miljard mer än den förväntade försäljningen 2022. Ett år kantat av ökande levnadskostnader och stadigt stigande priser har gjort sitt till för att gräva hål i svenskarnas plånböcker. Var tredje konsument väntas lägga mindre pengar än tidigare på julklappar, och den totala presentshoppingen beräknas sjunka till 22 miljarder kronor – 1 miljard mindre än i fjol.
– I år handlar vi julklappar för runt 3 000 kronor per person. Det är lite lägre än förra året, bekräftar Karolina Nilsson, analytiker på Svensk Handel, och fyller i:
– Det är svårt att säga om det är ett trendbrott, eftersom vi bara jämför med förra årets rapport. Men det är en lägre siffra än i fjol, det är det.
Birgitta Johansson själv önskar sig en champagnekork i julklapp. "Det är oftast bubbel man bara tar något glas av och ställer in i kylen, och sen är det nästan förstört eftersom bubblorna försvinner", säger hon.
På Gränbystaden studerar Birgitta Johansson, 61, ett plakat med julkampanjer utanför MQ Market när UNT kommer förbi. Att spana efter möjliga klipp har blivit lite av en sport för många under hösten. Birgitta Johansson har också märkt att julklapparna – som så mycket annat – blivit dyrare, och funderat på om det inte är läge att dra ner lite på just de utgifterna.
– Men vi har gjort ungefär samma inköp som de andra jularna, tyvärr. Det finns i bakhuvudet att vi ska lugna ner oss med julklapparna, men man gör ju inte det, säger Birgitta Johansson.
"Vi har bara maten kvar att handla, så för oss är det ingen julhandelsstress", säger Lars Nilsson och Hedda Liljestrand.
Inte heller för Lars Nilsson, 52, och Hedda Liljestrand, 9, som står i gången en våning ner bland tindrande belysning och jäktande människor, har julklappskontot krympt i år. De har visserligen satsat på färre julklappar i år, men istället lite dyrare saker.
– Vi har satsat på mer kvalitet i år, lite bättre grejer, säger Lars Nilsson.
Anneli Salmi, 39, som står ett snöbollskast bort, har precis inhandlat de sista klapparna att lägga under granen på julafton.
– Det är stressigt med julklappshandling, det är det. Främst att komma på vad man ska köpa till alla, berättar Anneli Salmi.
Av de som spenderat mindre på julklappar i år uppger 65 procent att de gjort det på grund av ekonomiska skäl.
De allt högre prislapparna riskerar att försvåra den vanliga julstressen. För många vuxna kan den åtstramade julklappsbudgeten betyda att man inte kan leva upp till barnens förväntningar på klapparna.
– Det är klar att det är tungt för många föräldrar att hantera besvikelse. Man vill göra barnen glada och uppfylla deras önskningar. Men i år kanske det inte går. Lösningen är att involvera dem tidigare i planeringen, säger Helena Torstensson, budget- och skuldrådgivare, och tidigare socialarbetare, på Uppsala kommun.
Att komma i november eller december och försöka få ekonomin att gå ihop till jul, det är inget hon rekommenderar. Istället gäller det att planera för jul och andra högtider eller speciella händelser långt tidigare.
– Budget kan vara ett ord som folk värjer sig mot, men man behöver planera. Gör en årsöversikt i början av året och se vad ni vill ha råd med. Har man en studentmottagning i vår, vill åka på semester i sommar, ska gå på bröllop i höst och så har man julen som kommer lika punktligt varje år – då måste man ta höjd och jobba in de här pengarna under året. Och man behöver göra det tidigt, man kan inte göra det samma vecka eller månad, säger Helena Torstensson.
"Man behöver se sig själv i spegeln och fundera över vad som är rimligt", säger Helena Torstensson, budget- och skuldrådgivare på Uppsala kommun, om julhandeln.
I planeringen och genomgången av familjens ekonomi kan man med fördel inkludera barnen.
– Sätt er ner och prata ihop er om vad ni vill göra och vad ni tycker är viktigt. Involvera också barnen i det här samtalet, utifrån ålder och förmåga. På så sätt kan de få förståelse för situationen. Det finns så mycket förväntningar och förhoppningar kring jul, då är det lätt att man kostar på sig saker man inte har råd med.
Just att prata med barnen och hjälpa dem att förstå familjens ekonomiska situation – att man inte har råd med samma saker som i fjol, eller med samma saker som andra familjer – kan räcka långt, menar Helena Torstensson. För tillfällena där man som julklappsgivare kan känna sig otillräcklig på grund av ekonomin är många: när barnen jämför presenter på skolgården i januari, vid klappöppnandet kring granen omgiven av kusiner vars familjer kanske har mer pengar, eller när expartnern har möjlighet att lägga mer pengar på julens gåvor än vad man själv har.
"Vi är så konsumtionsstyrda att det är skrämmande. Det är inte det julen handlar om egentligen", säger Helena Torstensson, budget- och skuldrådgivare.
– Man kan inte slå knut på sig själv. Det kan vara tufft för barnen, men är ingenting de går sönder av. Det kanske snarare är föräldern som lider av det, säger Helena Torstensson.
Hon fortsätter:
– I slutändan är det oftast inte sakerna man minns. Det är inte det viktiga. För de allra flesta handlar det om att göra saker tillsammans, att ge barnen tid och göra aktiviteter som inte behöver kosta så mycket. Ge dem av dig själv istället för saker.