Hunduppfödarna: "Man ska inte tjäna pengar på djur"

Efterfrågan på valpar är mycket större än utbudet. Vid sådana tillfällen höjs normalt priserna och smuggelhundar blir vanligare. Något som Helene Strömbom och Moa Persson inte tycker ska förekomma vid uppfödning. "Det går emot våra principer", säger de.

Helene Strömbom och Moa Persson med några av sina hundar på gården i Heby.

Helene Strömbom och Moa Persson med några av sina hundar på gården i Heby.

Foto: Sofi Röjlar

Ekonomi2021-04-03 20:00

Sedan pandemins start, då många började jobba hemifrån, blev fler intresserade av att skaffa valp.

– Jag får kanske 20–30 mejl och samtal i veckan med förfrågningar på bara golden retriever. För bara något år sedan behövde man annonsera ut sina valpar för att få dem sålda. Det behövs inte nu, säger Helene Strömbom.

Helene har bedrivit kennel sen 1991 och skaffade sin första hund år 1975.

– Jag köpte min första hund för 400 kronor ungefär. Den första valpen jag sålde 1995 kostade 4000 kronor.

Tjugo år senare är det dock helt andra priser. Enligt Helene säljer andra uppfödare golden retrievervalpar för 25 000 kronor under pandemin.

– Det är saftigt. Jag tycker att det är oförsvarbart att ta så mycket betalt. 

För två år sedan sålde Helens kennel i Heby golden retrievervalpar för 17 000 kronor.

– Vi har kunnat försvara det genom att vi har meriterat våra hundar utomlands. Man måste synas och folk måste se att man har bra hundar. Men det gör man ju inte nu, så vad folk har som grund att ta så mycket betalat ...

Men det är ju väldigt naturligt att priset höjs när efterfrågan är större än utbudet?

– Levande djur ska man inte tjäna pengar på, det är som att tjäna pengar barn, svarar Helene Strömbom.

undefined
Helene Strömbom och Moa Persson tycker inte att man ska gå med ekonomisk vinning av att föda upp hundar.

Moa Persson som är delägare i kenneln berättar att revisorer under åren varit "galna" på dem.

– De blir tokiga på att vi bedriver ett förlustbolag och säger att man inte kan göra det. Jo, svarar jag. Det kan man om man har det som hobby och ett stort intresse.

Det är det dock inte alla som har. Under pandemin har veterinärer märkt att fler har hundar med förfalskade intyg, vilket antyder att det handlar om en smuggelhund. I Uppsala har man inte samma bild. Rembackens Djurklinik har inte märkt av det alls och Lilly Vet har bara några fåtal gånger träffat på misstänkta smuggelhundar.

– Det är svårt att ålderbestämma, säger Jakob Christiernin på Lilly vet.

Moa Persson menar dock att det är lätt för henne då hon är tredje generationens uppfödare, utställningsdomare samt utbildad för att göra avelsutvärdering på alla raser.

– Jag har en helt annan kunskap än veterinärer att bedöma ålder på hundar.

Moa Persson berättar att hon regelbundet ser inlägg på sociala medier där människor lägger upp bilder på deras nya valp. Enligt henne stämmer inte alltid ägarens uppfattning om hundens ålder.

– Jag ser det alldeles för ofta. Men det värsta med smuggelhundar är att det står i deras pass att de är rabiesvaccinerade... Det kan man inte lita på. Biter de sin ägare har vi snart rabies i Sverige, säger hon.

Något annat både Helene och Moa tycker är hemskt är hur smuggelhundarna kommer till.

– Tikarna är som maskiner. De får kull på kull, berättar Moa Persson.

Trots larm om att smuggelhundar är vanligare under pandemin så har inte registreringen av hundar hos Jordbruksverket ökat något särskilt. Sedan 2016 har den årliga ökningen varit runt fem procent i länet.

– Alla registrerar inte sina hundar. Jordbruksverket hade till exempel 600 registrerade franska bulldoggs, Svenska Kennelklubben hade 150 registrerade. Det betyder att 450 av dessa hundar är importerade.

Kan det inte vara så att man köpt från en kennel i ett grannland?

– Nej, seriösa hunduppfödare i andra länder ser till att valpen registreras i Svenska Kennelklubben, säger Moa Persson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!