Hussyrsan har en neutral, nötaktig smak och Anna Jansson tror att den kommer att finnas som livsmedel till mÀnniskor i Sverige i en nÀra framtid.
Det började med en avhandling i Kambodja. DÀr undersökte Anna Jansson och en av hennes doktorander om man kan föda upp syrsor pÄ lokala foderresurser och sedan anvÀnda dem som livsmedel till mÀnniskor. Det kunde man. Senare undersökte hon hur möjligheterna ser ut i Sverige.
â Vi har ett projekt pĂ„ gĂ„ng för se om det gĂ„r att föda upp hussyrsan pĂ„ smarta fodermedel. Vi ska se om de kan leva pĂ„ blommande vĂ€xter. Tanken Ă€r att nĂ€r fodret vĂ€xer pĂ„ Ă„kern ska det bidra till biologisk mĂ„ngfald, sĂ€ger Anna Jansson.
Det Àr ett av hennes och kollegan à sa Berggrens fokusomrÄden. Ett annat Àr att avla fram en syrsa som Àr sÄ lönsam som möjligt, likt hur man gjort med andra djur som föds upp till livsmedel.
â Vi ville se om man kunde fĂ„ fram en syrsa som inte bĂ€r pĂ„ ett vanligt smittsamt virus. Det Ă€r inte farligt för mĂ€nniskor, men hög dödlighet för syrsor, berĂ€ttar Anna Jansson.
Att fÄ in ett sÄdant virus i besÀttningen Àr dÀrför besvÀrligt för uppfödare. Dör syrsorna kan de inte bli livsmedel och dÄ förlorar man vinsten.
â Vi mĂ€rkte sen att vi har en population som Ă€r fri frĂ„n detta virus. DĂ„ insĂ„g vi direkt att det finns ett kommersiellt vĂ€rde i detta.
DÄ skapade de sitt företag SciIns.
â SĂ„ vi sĂ€ljer avelsdjur, dĂ€r vi lovar att syrsorna inte bĂ€r pĂ„ detta virus och Ă€r avlade för att fungera bra för livsmedelsproduktion.
Egenskaper som gör syrsorna anpassade till livsmedel Àr bra tillvÀxt, att de utvecklas normalt att de inte dö av nÄgot annat och att de ska hÄlla sig friska.
â Vi avlar pĂ„ stora och livskraftiga individer, berĂ€ttar hon.
Det finns flera företag runt om i vÀrlden som föder upp insekter till livsmedel Ät mÀnniskor. Men Anna Jansson tror att Scilns Àr de enda som sysslar med just avel.
â Det gĂ„r inte att hitta nĂ„gon som gör det vi gör. Ă tminstone inget som blivit publicerat. SĂ„ vi Ă€r tĂ€mligen unika i vĂ€rlden med denna inriktning.
Planen Àr inte att driva uppfödning och sÀlja syrsorna till de som gör livsmedel av dem. Utan att de ska sÀlja syrsorna till bönder, som i sin tur bedriver uppfödning och sÀljer dem vidare.
â Ăn sĂ„ lĂ€nge sĂ€ljer vi bara inom Sverige till mindre uppfödare. De sĂ€ljer sedan till zoodjursindustrin som har reptiler eller grodor. Men det finns en del som funderar pĂ„ om man ska utveckla verksamhet för att producera till human konsumtion.
Men ska man göra det mÄste man följa alla lagar och regler gÀllande livsmedel. Dock Àr det nu fullt möjligt i Sverige sedan oktober 2020.
â Teoretiskt Ă€r det möjligt redan idag. Det Ă€r inte som att alla kommer gĂ„ över till det, men det kommer bli en möjlighet.
Anna Jansson driver en avelsfarm för syrsor. Syrsorna hÄller gÀrna hus i speciella rör.
Syrsor smakar inte sÀrskilt mycket och skiljer sig inte mycket frÄn art till art, i alla fall om man jÀmför hussyrsan och fÀltsyrsan.
â Jag kan inte sĂ€ga att jag skulle kĂ€nna nĂ„gon skillnad. BĂ„da tvĂ„ har en neutral, nötaktig smak. Det handlar mer om vad kocken gör med det, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â I Kambodja finns dock en variation om man ska tala om en "delikatesskala". Det finns vissa arter som traktas mer som delikatess Ă€n andra som Ă€r mer basföda.
Anna Jansson tror som sagt att det i Sverige snarare kommer handla om till exempel syrspinnar bredvid fiskpinnarna i frysdiken.
â Det sĂ€tt som det kommer konsumeras i Europa Ă€r som ett mjöl eller fĂ€rs, dĂ„ Ă€ter man allt pĂ„ syrsan. Jag tror det kan finnas inom ett Ă„r, sĂ€ger hon.