När köpkraften minskar blir det också tuffare att få ihop ekonomin för att betala räkningarna.
Livsmedelspriser fortsätter att stiga, elräkningarna blir allt högre och räntorna når nya höjder. Det innebär också att svenskarnas köpkraft minskat kraftigt. Det syns inte minst på Swedbanks boindex, där man jämför hur stor del av hushållens disponibla inkomst man behöver lägga på boendeuppgifter om man skulle köpa en bostad i dagsläget.
För att få fram sitt index har Swedbank räknat på medianinkomsten, medianpriset på bostäder, dagens ränta, skatteregler och kommunala skatter i olika delar av landet. Under årets tredje kvartal föll det sammantagna boindexet för hela Sverige till den lägsta nivån sedan mätningarna började år 2000, och nådde indexsiffran 99. Indexsiffran 100 motsvarar att 30 procent av den disponibla inkomsten läggs på boendeavgifter. Alla värden över 100 innebär att en mindre andel inkomsten läggs på boendet, och vice versa.
– Anledningen till att vi angett just 30 procent som index 100 är att när hushållen måste lägga mer än 30 procent av sin disponibla inkomst på boendeavgifter har de passerat en kritisk nivå. Det har visat sig, både historiskt och i forskning, att sannolikheten att hushåll får problem att betala och få råd med sina utgifter då ökar, förklarar Arturo Arques.
I Uppsala kommun är det genomsnittliga indexet för ett par som bor med två barn i en villa 78. Det är näst lägst i landet, undantaget de tre storstadskommunerna, och betyder att familjen behöver lägga 38 procent av sin disponibla inkomst på boendet. För fem år sedan var indexet 96, och för tio år sedan 98. Faktum är att Uppsalafamiljernas köpkraft inte varit så här svag sedan 2007, strax innan finanskrisen, då indexet låg på 79.
Sambos utan barn som vill köpa en bostadsrätt har snäppet större ekonomiska marginaler med ett index på 107, motsvarande 28 procent av den disponibla inkomsten. För ensamstående med två barn i bostadsrätt landar indexet i Uppsala kommun på 59. Det betyder att hushållet måste lägga 51 procent – mer än hälften – av den disponibla inkomsten bara på boendet.
– Hushållens möjligheter att köpa bostad är rekordlåga just nu. Om vi tittar tillbaka historiskt var det enklare att köpa bostad mitt under brinnande finanskris 2008, än vad det är nu. Vi får gå tillbaka till 90-talet för att hitta motsvarande nivåer. Det är naturligtvis oroväckande.
"Uppsala har väldigt höga bostadspriser, så det blir väldigt tufft inte minst för ensamstående. Men även till exempel ett par boendes i villa som hamnar i skilsmässa och ska köpa två bostadsrätter istället står inför en utmaning", säger Arturo Arques.
För att få ekonomin att gå ihop gäller det att tajta till sin ekonomi där man kan.
– Generellt sett kan de flesta hushållen minska sina faktiska levnadskostnader med mellan 20 till 30 procent. De som har det bra ställt skulle till och med kunna halvera sina levnadskostnader. Men vart femte hushåll lever med små eller inga marginaler. Det är garantipensionären, den som lever på sjukersättning, den arbetslöse, studenten och den ensamstående föräldern, säger Arturo Arques och fortsätter:
– För dem är det svårt att dra ner på kostnaderna, eftersom de redan lever på marginalen. De handlar redan efter säsong, och kan inte ställa bilen för att åka kommunalt, eftersom de kanske inte ens har en bil. För dem är det väldigt tufft. Men för 80 procent av hushållen finns det goda förutsättningar att minska sina utgifter. Det är inte roligt, men det behöver göras.