Det här är att tänka på innan hundköpet

Hans Rosenberg har två hundar, en mops på drygt fem år som kallas för Ryssen och en curly coated retriever som heter Jack och snart fyller ett år.

– Jag vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade hund. Man kommer ut och får frisk luft, träffar andra människor och får den här kommunikationen med ett djur. Det ger otroligt mycket tillbaka.

Samtidigt poängterar han att det är ett stort åtagande. Speciellt en valp kräver extra mycket omsorg.

– Den är nästan som ett barn och måste få trygghet och formas under den första tiden. Några blir som bråkiga tonåringar och då behöver man sätta gränser. Men hundar anpassar sig efter hur vi lever. Efter en tid är det bara kärlek och glädje tycker jag, säger Hans Rosenberg.

Det är viktigt att ta reda på vilken ras som passar ens livsstil bäst och läsa på om de hundar man är intresserad av. Då slipper man undra varför hunden exempelvis skäller hela tiden, om den är framavlad för att skrämma fåglar. En del raser kräver väldigt mycket stimulans, andra extra pälsvård. Det kan också påverka de löpande utgifterna. Vissa hundar måste regelbundet trimmas och kanske tas med till en hundfrisör till exempel.

Genomsnittspriset för en valp ligger runt 16 000 kronor, enligt Hans Rosenberg. Sedan tillkommer vaccination, försäkring, hundfoder och tillbehör. För en golden retriever landar kostnaden det första året på 28 000 kronor, har Svenska Kennelklubben räknat ut. Sedan följer en årlig utgift på omkring 15 000 kronor. För hunddagis blir det cirka 3 000 kronor mer varje månad, 36 000 kronor per år. Tandvård som många hundar behöver kostar också. Därtill finns det en uppsjö av hundprodukter som man kan frossa i. Men Hans Rosenberg förklarar att det enda som egentligen behövs är ett halsband, koppel, skålar för mat och vatten, bajspåsar och en enkel hundsäng eller filt. Självklart även hundfoder.

– Men det går bra med ett billigt som man köper i dagligvarubutiker.

Försäkring bör man också ha. Annars kan man hamna i situationen att hunden måste avlivas, om man inte kan betala räkningen från djursjukhuset som kan landa på 80|000 kronor eller mer. När det gäller valpar kan de lätt skadas av att de sväljer något olämpligt, eller ramlar ned från ett bord.

– Ofta kan man ta över försäkringen som uppfödaren redan har, säger Hans Rosenberg.

Han rekommenderar att välja en uppfödare som är registrerad hos Svenska Kennelklubben. Då är flera krav uppfyllda, exempelvis finns det ett hälsoprogram. Det är bra när man kan kontrollera hundens härstamning bakåt och se att föräldrarna är friska. Valparna är också avmaskade, id-märkta och nyligen veterinärbesiktigade. Registreringsbevis och köpeavtal följer med. För en oregistrerad hund ges inte samma garantier.

– Inom Svenska Kennelklubben gäller svenska konsumentköplagen. Annars omfattas hundar oftast av köplagen och då finns det ingen möjlighet till reklamation, säger Hans Rosenberg.

Han konstaterar att valpar inte får säljas i Sverige innan de har blivit åtta veckor gamla och tycker att man alltid kan kräva ett nytt veterinärintyg.

– Man ska inte bestämma träff med någon på en järnvägsstation, utan åka hem till uppfödaren och se hur hundarna är och hur mamman mår. Titta på papper och tänk sedan över beslutet innan du bestämmer dig. Gå inte bara på känsla, alla valpar är jättesöta.

Att skaffa en vuxen hund är ett alternativ. Det finns de som återlämnas till en kennel på grund av ändrade hemförhållanden. Hans Rosenberg nämner också Hundstallet, som finns i Stockholm och Skåne, och sköter omplaceringar. Eller så kan man bli fodervärd. Då upprättas ett avtal med uppfödaren om att exempelvis tiken som man tar hand om ska återlämnas för två kullar innan man äger hunden formellt.