Inför det nya uppdraget ser Cecilia Wikström inga hinder: "Ser bara möjligheter i det", säger hon.
Cecilia Wikström tog sig från Kalix i Norrbotten till Uppsala. Från Uppsala in Sveriges riksdag och sen vidare till EU-parlamentet och Bryssel. Det allra senaste och nya stoppet blir uppdraget som stiftelsedirektör i Bejierstiftelsen.
– Jag hoppas att jag ska göra mina år fram till pension i näringslivet på olika sätt, säger hon.
Cecilia berättar att det känns som en stor och fantastisk möjlighet att få vara stiftelsedirektör.
– Att få vara med och göra världen till en bättre plats på ett helt nytt sätt. Inte genom politik utan genom konkreta satsningar på vetenskaplig forskning och kultur, berättar hon exalterat.
Beijerstiftelsen ska främja naturvetenskaplig forskning och kultur, de ska också bidra till utbildning. Detta gör de genom att dela ut pengar, närmare 50 miljoner kronor per år.
– Det är många som söker och alla kan inte få medel. Det är en avvägning man måste göra om vem man ska dela ut till. Tanken är att det ska vara samhällsnyttigt.
Det är mycket pengar, drabbas du någonsin av beslutsångest?
– Nej. Min åsikt har alltid varit att det är bättre att ta ett beslut än att inte ta ett beslut. Sen kommer jag inte vara själv utan har en otroligt duktig ordförande bredvid mig, Anders Wall. Vi kommer bli ett riktigt radarteam.
Under 2019 uppdagades det att Cecilia tjänade 70 000 kronor i månaden vid sidan av sitt uppdrag som EU-parlamentariker. Under den tiden var hon aktiv i de två bolagen Elektra och Beijer Alma. Detta gjorde att Liberalerna valde att ta bort henne från sin EU-lista.
– Jag beklagar verkligen inte att jag lämnat politiken men jag kan beklaga sättet det skedde, säger hon och fortsätter:
– Jag är en sådan som står för mitt ord. Jag hade lovat att jag skulle sitta i dessa bolag och sen ville partiet något annat.
Att hon senare lämnade politiken helt ser hon som något positivt, då hon kände sig klar med den delen av sitt liv.
– Egentligen hade jag nog känt det en tid. Jag tyckte jag hade kommit så långt jag kunde i politiken, det var så jag kom in i två bolagsstyrelser.
Ett av Cecilias stora intressen är att läsa. Som svar på frågan "vad har du nyligen läst?" rabblade hon upp en hel rad av böcker med olika karaktär.
Efter uppbrottet med politiken fick Cecilia flera erbjudanden som hon valt att tacka nej till. Det är viktig att det känns rätt, tycker hon. Men sen kom möjligheten från Beijerstiftelsen.
Första dagen på nya jobbet bestod av digitala möten i lägenheten i centrala Uppsala.
– Med tanke på coronasituationen är jag så tacksam till att ha både ett kontor i Uppsala och ett i centrala Stockholm. Det är en väldigt tilltalande arbetsmiljö på båda ställen, berättar hon.
Även om Cecilia anser sig vara väldigt internationell och kan placeras var som i världen och ändå trivas så är det något speciellt med Uppsala.
– Uppsala är nog mitt hem på jorden mer än något annat, säger hon och ler.
För några år sen köpte hon dock ett sommarhus i Grekland där hon trivs väldigt bra.
– Min bästa väninna har ett sommarhus där så när rätt tillfälle kom slog jag till.
Cecilia kan en del grekiska från sina studier i teologi från Uppsala universitet. Hon har tidigare jobbat som präst, vilket hon anser vara sitt första kapitel. Något hon på senaste har återupptagit.
– Alla människor behöver volontäruppdrag och min extra grej i livet är att jag är präst.
Tror du att du kommer återuppta politiken också?
– Nej, några sådana signaler ser jag inte. Kyrkan ber om hjälp, det gör inte politiken.