Just nu händer det mycket på betalområdet i Sverige, framför allt på den digitala sidan och i mobiltelefonerna. Samsung pay har precis lanserats i Sverige, Apple pay är på gång och antalet företagsavtal hos Swish har mer än fördubblats det senaste året. Dessutom har Klarna börjat erbjuda fakturabetalning i fysiska butiker.
LÄS MER: Restaurangen slopar kontanter
LÄS MER: Skapade nya affärer genom Swish
– Ganska länge har vi levt i en värld med bara kontanter och kortbetalningar, men det har börjat luckas upp, säger Bengt Nivervall, betalexpert på branschorganisationen Svensk Handel.
Även så kallade kontaktlösa kortbetalningar fortsätter att utvecklas, där kortet exempelvis kan ”blippas” mot en avläsare för att genomföra en betalning.
I den senaste upplagan av rapporten ”Sverige betalar” som årligen ges ut av Insight Intelligenxe beskrivs hur det i dag pågår ett krig om den betalande konsumenten. Rapporten är baserad på en attitydundersökning om svenskarnas betalvanor och har genomförts sedan år 2013. Då uppgav 63 procent av de svarande att de betalade med kontanter ett par gånger i veckan eller oftare.
I dag är den siffran 38 procent. Den vanligaste betalningen i dag är kortbetalning men betalning med exempelvis mobilappar ökar kraftigt.
Den snabbast växande betaltjänsten enligt rapporten är Swish, där pengar förs över från ett konto till ett annat med bank-ID som legitimering. Fler än sex av tio svenskar uppger nu att de använder Swish.
För företagen innebär minskad kontanthantering flera positiva aspekter, bland annat minskad hantering, minskade kostnader och höjd säkerhet. Men det finns även nackdelar med digitala betalningar. Det krävs ofta mer kunskap och ställer högre krav. Till detta tillkommer också risken med att förlita sig på teknik.
– Det finns en oro att ta höjd för. Samtidigt ska vi komma ihåg att även kortbetalningar förlitar sig på teknik, säger Bengt Nivervall.
En av anledningarna till det stora intresse som finns kring digitala betallösningar i dag är möjligheten att tjäna pengar. Det handlar om olika affärsmodeller men ofta kretsar det kring att ta ut små summor för varje transaktion.
En annan anledning till den snabba utvecklingen är behovet av initiativ som skakar om marknaden. Kortbetalningarna dominerar i dag, och kortbetalningar är synonymt med två bolag, Visa och Mastercard.
– Vi behöver alternativ. Nu har vi två amerikanska bolag som själva kan sätta prisbild och spelregler. De dikterar villkoren och betalningsinfrastrukturen är beroende av att de två bolagen fungerar. Om korten ligger nere behöver vi alternativ och kontanter är inte ett alternativ vi kan backa tillbaka till, oavsett vad vissa önskar, säger Bengt Nivervall.
Den brittiska tidningen The Guardian har beskrivit Sverige som det mest kontantfria samhället i världen. Det stämmer till stor del. Utvecklingen mot kontantfritt har kommit långt och pågått förhållandevis länge. När kontanter dominerade betalmarknaden ägde Riksbanken stora delar av infrastrukturen, med bland annat egna depåer. Riksbankens kontanthantering avreglerades i början av 2000-talet. Hanteringen och därmed också kostnaderna för hanteringen övergick till värdebolag och bankerna. Insättningar och kontantuttag började därmed kosta pengar för konsumenten.
Kortbetalningar dök upp som ett rimligt vardagsalternativ till kontanter. Här fanns det intäkter att hämta, dels av bankerna och dels av företag som Visa och Mastercard.
– För varje transaktion tar man en liten summa som betalning. Det är smidigt för konsumenten men handlarna får betala en hyfsad peng, säger Bengt Nivervall.
Tittar man på de digitala lösningar vi ser i dag, exempelvis Swish, återkommer man till möjligheten att tjäna pengar. När fler och fler tjänster började dyka upp på marknaden slog flera av de stora bankerna sig samman och finansierade Swish.
– Från början fanns en idé om att låta det vara gratis i början och sedan låta användarna, även privatpersoner, betala små summor per transaktion. Men det visade sig omöjligt, säger Bengt Nivervall.
En tänkbar anledning till att Swish nu satsar för att fler företag ska börja använda tjänsten är alltså att skapa intäkter.
– Samtidigt finns det andra aktörer som nu utmanar de redan etablerade tjänsterna och kan vinna mark. Det är en väldigt spännande tid just nu, säger Bengt Nivervall.