Skattesmitare som slussar pengar utomlands löper allt större risk att avslöjas. Detta enligt Johan Lundberg vid Skatteverkets program för internationell skattekontroll.
De senaste 15 åren har de flesta skatteparadis ingått avtal om informationsutbyte med Sverige. Det innebär att Skatteverket har rätt att få ut uppgifter om svenskar, till exempel då en person misstänks för skatteflykt.
Avtalen är inte det enda som gjort det svårare att skattefuska genom att föra pengar utomlands. En annan viktig åtgärd är att drygt 100 länder numera automatiskt utbyter finansiell information om bland annat vem som innehar bankkonton eller äger andelar i bolag. Dessutom har det internationella samarbetet mellan skattemyndigheter ökat rejält.
– Jämfört med för fem år sedan har situationen blivit klart bättre när det gäller att få information från andra länder, säger Johan Lundberg, internationell expert på Skatteverket.
Även om arbetet mot skatteflykt gett resultat är allt inte frid och fröjd. Det finns nationer som inte alltid lämnar ifrån sig information, exempelvis Ryssland och flera skatteparadis.
2020-2022 beslöt Skatteverket om skattehöjningar i 671 ärenden där tillgångar förts utomlands. Det innebar 5,6 miljarder kronor i höjd skatt.
Vid Skatteverket arbetar cirka 200 personer med internationell skattekontroll. Sedan 2020 har deras utredningar gett statskassan i snitt 1,9 miljarder kronor per år. Det innebär att varje handläggare drar in nära 10 miljoner kronor om året. Verksamheten är med andra ord mycket lönsam.
Panamaläckan har hittills resulterat i skattekrav på 3 miljarder kronor mot svenskar. På bilden advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama som konstruerade skatteuppläggen.
Något som underlättar deras jakt på utlandsfuskarna är läckor från skatteparadis. Läckorna har kommit inifrån exempelvis advokatbyråer som konstruerat mer eller mindre oseriösa skatteupplägg. De som läckt har i vissa fall överlämnat enorma mängder dokument kring privatpersoner och bolag som inte betalat skatt.
2016 utbröt protester i Reykjavik på Island efter Panamaläckan som avslöjade att flera ministrar i landet haft stora summor i utländska skatteparadis.
Ett exempel är den så kallade Panamaläckan 2016 då 11 miljoner handlingar från en advokatbyrå i Panama blev offentliga. Flera statsöverhuvuden ertappades med obeskattade tillgångar och bland annat figurerade närstående till Putin bland handlingarna.
För Skatteverkets del har Panamaläckan hittills resulterat i närmare 300 utredningar och skattehöjningar på 3 miljarder kronor. Ett tjugotal utredningar pågår fortfarande.
Handläggarna på Skatteverkets internationella enhet drar in cirka 10 miljoner per person och år till statskassan, räknat i skattehöjningar efter deras utredningar.
Det har hänt att skattemyndigheter i andra länder köpt läckt information och enligt Johan Lundberg skulle även Skatteverket kunna göra det.
– Vi har diskuterat att betala för information och är inte främmande för det. Men hittills har vi inte fått något bra erbjudande.
Har skattefusket med pengar utomlands minskat?
– Det borde vara så i och med att upptäcksrisken ökat, svarar Johan Lundberg.