"Sedan 2010 har vi sett att antalet skuldsatta över 65 år har ökat", säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.
Allt fler pensionärer, i gruppen 65 år och uppåt, tyngs av skulder. Den totala skulden för pensionärer hos Kronofogden summerades i slutet av 2020 till över 20 miljarder kronor. Enbart de senaste fyra åren har skulden ökat med två miljarder.
– Sedan 2010 har vi sett att antalet skuldsatta över 65 år har ökat, säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.
Max Wallenberg förklarar att den viktigaste orsaken är att åldersgruppen har vuxit, men att det inte förklarar hela ökningen. En annan anledning är att strax över hälften av pensionärerna som är skuldsatta har varit det i mer än 20 år.
– Ju längre du har skulder, desto svårare är det att ta sig ur det.
Enligt statistik från Kronofogden var strax under 10 000 personer skuldsatta i Uppsala 2020, med ett skuldbelopp som uppgick i över 2,7 miljarder. Cirka en tredjedel av skuldbeloppet står personer över 65 år för, med en sammanlagd skuld på över 860 miljoner kronor.
– Vi har även sett en ökning av antalet 80-åringar som blir skuldsatta för första gången i sina liv.
Vid högre ålder kan det bli svårare att hålla ordning på fakturor och en obetald telefonräkning på 200 kronor stiger till över 1000 kronor när den kommer till Kronofogden.
För många är skuldsanering den sista utvägen och 2016 ändrades skuldsaneringslagen så att det både blev lättare att ansöka och genomgå en skuldsanering. Max Wallenberg hoppas på att fler vågar söka hjälp.
– Kronofogden har ett skrämmande varumärke för många, och vi skulle önska att man ringer till oss tidigare.
Men stigmat runt skulder är stort och han lyfter att det första steget är att man pratar med någon.
– Många känner skam för att inte kunna betala och drar sig för att berätta för vänner och familj, men det finns kostnadsfria budget- och skuldrådgivare i varje kommun och det går även att ringa till oss och vara anonym. Det finns hjälp att få.
Peter Nordgren är distriktsordförande för Sveriges Pensionärsförbund (SPF) i Uppsala län och håller med om att det finns stigma kring skulder.
– Den här generationen är uppfostrad till att klara sig själv och att begära hjälp kan vara väldigt svårt.
Enligt honom handlar det också om att det kan vara svårt att komma till insikt om att ens privata ekonomi inte fungerar.
– Många äldre mår psykiskt dåligt i samband med pensionen. I ett helt yrkesliv har man klarat sig själv och att sedan konstatera att man inte längre gör det kan vara oerhört påfrestande.
Peter Nordgren, distriktsordförande för Sveriges Pensionärsförbund i Uppsala län, säger att det krävs ett förstärkt pensionssystem och förbättrad konsumentvägledning för att komma åt problemet.
I SPF Uppsala diskuteras frågan om ekonomiska skulder. Framförallt de många orsakerna bakom, så som den försämrade ekonomin efter pensionen, men han lyfter också det digitala utanförskapet som en.
– Det finns alldeles för många som inte hänger med i det kontantlösa samhället. De nya sätten att betala kräver stöd, och får man inte det riskerar man att drabbas av betalningsanmärkningar, säger han.
Likt Max Wallenberg lyfter han att små räkningar kan skapa stora problem. Speciellt hos dementa är detta ett bekymmer, något som framtidfullmakten, som trädde i kraft 2017, försöker råda bot på. Tanken bakom framtidsfullmakt är att man själv ska få möjlighet att bestämma vem som ska fatta beslut åt en i framtiden.
– Framtidsfullmakten är väldigt positiv, men det bygger på att man har någon i ens närhet som kan ta det ansvaret.