Att utseendet påverkar jobbchanserna är givet för Henrietta Huzell. Hon är lektor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat på estetiska krav i arbetslivet.
– Det är inget nytt fenomen och inget talar för att det skulle förändras. Tvärtom, det breder nog snarare ut sig. Dessutom kombinerat med krav på att man ska se hälsosam ut, inte bara vara snygg.
Enligt Henrietta Huzell handlar kraven i första hand inte om att sälja mer eller att attrahera kunder. I stället är ambitionen att välja personal som arbetsgivaren tror är frisk, produktiv, lojal eller exempelvis disciplinerad. De hälsorelaterade kraven handlar om saker som vikt, muskler och tobaksanvändning. Det får helst inte synas att du snusar eller röker – eller att du har en tatuering.
Vi tillskriver egenskaper till ett visst utseende?
– Ja, så är det ju, de allra flesta av oss har sådana föreställningar om andra. Men det är problematiskt när man gör det slentrianmässigt eller omedvetet i rekryteringssammanhang, säger hon.
I en studie från 2012 tittade forskarna på den privata tjänstesektorn och branscher som finans, detaljhandel, turism och försäkring. I hotell- och restaurangbranschen visade sig kraven vara hårdast, tillsammans med detaljhandeln.
– Vi kan också se att arbetsgivare i storstäderna ställer högre krav än i övriga Sverige och att kraven på de ytliga faktorerna är högre när arbetsgivare anställer lågutbildad personal. Exempelvis resonerade en klädaffär att "vem som helst begriper att man kan inte anställa en tjej som är 150 centimeter lång och väger 150 pannor". De såg istället storlek 34 som ett bra riktmärke. Det är ganska talande. Det är svårare än man kan tro att komma in på arbetsmarknaden.
Spelar längd någon roll?
– Vi ser inte att längd slår ut i vårt material, men vi vet från exempelvis amerikanska studier att längre män tjänar mer.
Finns det fog för arbetsgivarnas inställning till utseende?
– Vi gjorde en studie, som inte är publicerad, där vi kunde se att de som hade högst krav på utseendet hade lägst lönsamhet. Det kan vara andra saker som slår in, eller så är det de mest desperata arbetsgivarna som ställer de kraven. Den senare slutsatsen kunde vi inte dra men vi kunde heller inte säga motsatsen.