Uppsalas elbrist kan åtgärdas med AI

Det största hindret för att Uppsala ska fortsätta växa är att det saknas kapacitet i regionens elnät. Det säger Björn Berg, vd på Uppsalabolaget Ngenic.

Det största hindret för Uppsalas tillväxt är inte bristen på fyrspår, sa Björn Berg på ICT-seminariet.

Det största hindret för Uppsalas tillväxt är inte bristen på fyrspår, sa Björn Berg på ICT-seminariet.

Foto: Fredrik Swartling

Ekonomi, näringsliv & finans2018-09-28 15:50

Nyligen arrangerade föreningen ICT Uppsala ett seminarium om artificiell intelligens (AI).

En av talarna var Björn Berg från Ngenic.

Företaget startades 2010 och arbetar med artificiell intelligens som sparar el. Bolagets kunder, bland andra Uppsalahem, använder tekniken i sammanlagt 20 000 bostäder.

– I vårt samarbete med Upplands energi har det visat sig att det med hjälp av AI även under de kallaste månaderna går att styra konsumtionen så att exempelvis värmepumpen stängs av då folk

lagar mat. Bara på 400 värmepumpar i villor drar vi ner hela 1,8 megawatt i Uppsala, säger Björn Berg.

I regionnätet saknas cirka 80 megawatt i Uppsala när det är som kallast.

– Det motsvarar uppvärmningen av 15 000 villor, säger Björn Berg som ställer sig frågande till varför den nya tekniken inte används fullt ut samtidigt som det i dagsläget inte går att få fram tillräckligt med ström till Uppsalas stadsnät.

Konsekvenserna av kapacitetsbristen blir att Uppsala inte kan växa på ett optimalt sätt, enligt flera källor och Vattenfall säger att de nu arbetar med frågan.

– Det är inte fyrspår eller andra problem som är de största hindren för tillväxten i Uppsala, utan det är just bristen på el, säger Björn Berg.

Som exempel på hur kapacitetsbristen drabbar staden nämner han att p-bolag får avslag på att anlägga laddplatser i nybyggda bostadsområden och att bussbolagen riskerar att inte kunna använda elbussar eftersom de hittills inte fått tillräckligt hög effekt godkänd av Vattenfall till den nybyggda bussdepån.

– Det finns knappt el så det räcker att anlägga fyrspår till Uppsala. Om spåret skulle byggts i dag hade strömmen inte räckt, säger Björn Berg.

En annan konsekvens är att staden varit tvungen att tacka nej till etablering av serverhallar.

– Intresset att placera serverhallar här är stort eftersom det finns IT-kompetens och tillgång till personal i staden, men dessa arbetstillfällen har staden gått miste om, säger Björn Berg.

Att bygga fler kraftledningar för att stärka regionnätet in mot staden räcker inte, hävdar Björn Berg.

– AI är en snabbare metod som går att införa redan nu i hela regionnätet. Det skulle kosta cirka 100 miljoner kronor att införa.

Vattenfall svarar UNT att EU nyligen anslagit 150 miljoner kronor till ett utredningsprojekt där Vattenfall ska prova flexibilitetslösningar på kapacitetsproblemen i Uppsala, på Gotland och i Skåne. Bland annat handlar det om att prova AI-lösningar vilket är nytt för Vattenfall och deras kunder.

– Projektet startar 1 juni och ska pågå i tre år, säger Mikael Björner, kommunikatör på Vattenfall Mellansverige.

Han bekräftar att man fått tacka nej till etablering av serverhallar i Uppsala på grund av att kapaciteten i elnätet är otillräcklig i dagsläget.

Fler föreläsare under seminariet

I går, onsdag, arrangerade ICT Uppsala ett seminarium om artificiell intelligens (AI) i Uppsala konsert och kongress. Under seminariet talade även Mathias Johansson från Telia på temat AI för kundmötet och Johan Tenstam från ÅF berättade hur ÅF använder den nya tekniken på många olika sätt, bland annat genom att satsa inom rymdområdet.

ICT Uppsala är en ekonomisk förening som består av ett 30-tal företag i samverkan. ICT står för Information Communication Technology.

Syftet med föreningen är att via samarbete, bredd och professionalism sätta Uppsala på IT-kartan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!