UNT har intervjuat några företagare om deras upplevelser av hur det företagsfrämjande systemet fungerar här i länet.
– Min uppfattning är att det oftast är medtech - och techbranschen som prioriteras, på bekostnad av företag inom branscher där många kvinnor startar eget, säger Sophia W Renemar, grundare av co-workingkonceptet Hera Hub i Uppsala.
Hera Hub har som syfte att stärka kvinnors entreprenörskap genom arbetsplatser för egna företagare och gemensamma ytor för samarbete.
Bland företagarna här finns flera högt utbildade kvinnor, med lång erfarenhet från sin bransch. Kvinnor som har mycket de kan bidra med och som de vill ge tillbaka till samhället genom att starta egna företag inom exempelvis vård, skola och kompetensutveckling.
– Ofta handlar det om ett problem som dessa personer ser en lösning på och som de startar ett eget företag kring för att få möjlighet att vara med och lösa problemet, säger Sophia W Renemar.
Men flera som sökt start-up-bidrag eller ansökt om att få delta i program för nya innovationer har fått avslag. Deras nya idéer som skulle kunna förbättra välfärden, räknas inte som innovationer. Andra har inte ens försökt att söka stöd.
Hade de däremot haft en app eller annan teknisk produkt knuten till sina organisationsidéer så skulle chansen för att få del av bidragen ha varit mycket större, enligt forskare på området.
Monica Jonsson på företaget MJ InterAction, är en av dem som provat att söka anslag för en ny idé, men fått avslag.
– Kriterierna för vad som räknas som en innovation borde ses över. Jag tycker de var lite luddiga. Kanske skulle ett verktyg med klara riktlinjer göra urvalet mer objektivt, säger Monica Jonsson.
Hon är sjukgymnast i grunden och har sökt bidrag för ett hälsofrämjande projekt. Monica arbetar även som konsult med organisationsfrågor inom kommuner och landsting. Bland annat tar hon fram en handlingsplan för bättre samordning runt personer som behöver stöd både från kommunen och landstinget.
Hon får medhåll från Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.
Malin Malmström visar i sin forskning att företagande kvinnor får både betydligt färre anslag, och mindre anslag än företagande män. Även enligt en rapport från Tillväxtverket går resurser inom företagsfrämjandet i hög utsträckning till traditionellt mansdominerade branscher.
– Det handlar dels om feltolkningar av kvinnor, som att kvinnor exempelvis skulle vara mer försiktiga än män, dels om att vissa kvinnodominerade branscher har svårare att få del av de offentliga bidragen och riskkapital, säger Malin Malmström.
Hon menar att så länge de traditionella bedömningsmodellerna finns kvar kommer det att vara svårt för exempelvis sociala företag att få ta del av innovationsstöd.
– Det saknas inom det företagsfrämjande systemet kunskap och erfarenhet kring vilken innovationshöjd olika sociala innovationer har. Är man van att räkna antalet produkter i timmen är det svårt att avgöra vilken potential en social innovation kan ha, säger Malin Malmström.
Det finns också exempel på information om stöd som inte nått rätt målgrupp.
Värdegrunds- och jämställdhetsstrateg Camilla Minda Grenert är egen företagare och en annan av medlemmarna i Hera Hub. Hon är expert på vad jämställdhet och inkludering har för positiva effekter i företag och organisationer.
– På samhällsnivå så bidrar mångfald också till ett mer innovativt klimat, vilket skapar hållbar tillväxt. Blir fördelningen av resurser till innovationer inom olika branscher jämställd gagnar det hela samhället, säger hon.
Bakgrunden till varför traditionellt mansdominerade branscher har lättast att få del av innovationsanslagen kan vara många.
Camilla Minda Grenert och Monica Jonsson menar att det handlar om gamla normer och kultur och att de som beslutar om stöd inte har erfarenhet från alla branscher utan tänker i gamla banor. En annan teori är att produkter är mer konkreta än nya tjänster/idéer, och därför lättare får stöd.
Riskkapitalister är en annan alldeles för homogen grupp som går miste om många nya idéer och perspektiv på innovation och investeringsmöjligheter, på grund sitt likriktade sätt att se på innovation, anser Camilla Minda Grenert.
– Aktörer inom det företagsfrämjande systemet nekade från början nya affärsidéer som matkasseföretag och företag inom RUT-sektorn som sökte stöd, men som idag är stora framgångsrika företag, säger Camilla Minda Grenert.