Överlista ditt habegär
Sätt en deadline. Då blir det lättare att börja spara, vare sig det är till pensionen eller till den kommande semestern. Det gäller nämligen att överlista hjärnans habegär.
Micael Dahlén, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Foto: Scanpix
Varför är det så svårt att spara till något som ligger längre fram i tiden?
Ta bara pensionssparandet som många tycker är förnuftigt och bra. Vi är övertygade om att vi vill börja spara och vi räknar till och med ut hur mycket vi ska lägga undan, men sedan kommer vi inte längre. Vi ska ta tag i det "lite senare", eftersom vi är övertygade om att vi fixar det galant i morgon eller nästa vecka.
Många tänker precis så här och det är inget att skämmas över. Det är hjärnan som spelar oss ett spratt, enligt amerikansk forskning.
Det är en sak att veta vad som är bra för oss, en annan att agera på den kunskapen. Olika delar av hjärnan drar åt olika håll. Den känslomässiga delen vill ha belöning omedelbart, den har inget tålamod alls. Då hjälper det inte att den logiska delen räknat ut att vad som är bra att göra fast belöningen inte kommer förrän om tre månader eller ett år.
Samma sak gäller träning, rökning och viktminskning likaväl som sparande. Vi handlar inte alltid rationellt, trots att vi vet vad som är bäst.
David Laibson, ekonomiprofessor vid Harvard i USA och Sverigeaktuell i juni på ett seminarium om investeringsbeslut, har forskat kring konsumtion, sparande och psykologi.
- Vi fattar en massa beslut hela tiden genom att inte välja. Vi skjuter upp valen och därmed väljer vi passivt ändå att vara kvar i status quo. I dag tänker jag att jag ska göra det rätta i morgon, men när i morgon kommer vill jag ha belöningen direkt, säger han i en intervju i en amerikansk tidning.
Ett liknande fenomen beskriver Micael Dahlén, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, i sin bok Nextopia som handlar om våra konsumtionsmönster. Om vi får beställa frukt eller choklad till det mellanmål som vi ska äta om en vecka, väljer många fler choklad än frukt om de gör beställningen när de är hungriga och trötta. Trots att de vet att mellanmålet ska ätas direkt efter lunch, när de är mätta.
Den delen av hjärnan som vill ha omedelbar belöning tar över beslutsfattandet.
Ett sätt att lura hjärnan att fatta vettigare ekonomiska beslut är att sätta en deadline, en tidsgräns, enligt David Laibson. Du måste aktivt bestämma om du ska göra si eller så före det datumet. Du får inte avstå från att välja. Du ska heller inte ha så många alternativ att välja mellan, skala helst ner dem till bara två.
David Laibson har tidigare kritiserat det svenska PPM-systemet och sagt att det är för svårhanterligt för våra hjärnor att processa. Fonderna vi kan välja bland är alldeles för många. Många väljer därför inte alls, genom att helt enkelt skjuta upp beslutet.
Så jobbar vi med nyheter