Ljudutopin som blev verklighet

Mathias Johansson har vetat länge att det med digitala filter går att förbättra ljudet i nästan vilken högtalare som helst. Efter snart femton års visionerande, missionerande och tålamod vet resten av världen det med. I år blev han Uppsalas företagskomet.

Diracs vd Mathias Johansson om att satsa på ljud:
Vi bombarderas idag av ljud och dåligt ljud gör oss trötta, så det finns en hälsoaspekt i det med.
Ljud är överallt, leksaker, vitvaror. Lika mycket som bild egentligen. Fast vi inte tänker på det.

Diracs vd Mathias Johansson om att satsa på ljud: Vi bombarderas idag av ljud och dåligt ljud gör oss trötta, så det finns en hälsoaspekt i det med. Ljud är överallt, leksaker, vitvaror. Lika mycket som bild egentligen. Fast vi inte tänker på det.

Foto: Tomas Lundin

Ekonomi, näringsliv & finans2015-06-24 10:52

– Vi gör en slags ”glasögon”, ett digitalt filter, som sitter på insidan av högtalaren, förklarar Mathias Johansson, vd för Dirac Research, som tog hem segern i kategorin årets komet i Företagargalan i år.

Med avancerad matte kan man räkna ut vad som är fel med högtalaren och sedan skapa ett filter för att optimera ljudet, säger Mathias Johansson.

Kan du beskriva det optimerade ljudet?

– Rent, som en skarp bild som tidigare varit suddig och plötsligt ser man den alldeles klart.

Mathias Johansson säger att samtidigt som kraven på bra ljud ökar så minskar möjligheterna eftersom trenden är att högtalarna blir mindre och plattare hela tiden. Då är det nästan omöjligt att få fram bra ljud. Med betoning på nästan.

Han lutar sig tillbaka i kontorets hårt stoppade soffa. Väggen bakom honom är tapeserad med svartvita bergstoppar.

– Den svagaste länken är nästan alltid högtalaren men till och med riktigt små högtalare kan göras förvånansvärt bra med bara mjukvara.

Han sträcker fram ett par lurar och visar med hjälp av en app. Dolly Parton och hennes band får en dimension till när filtret sätts på.

Framgången har han fått vänta på. Företagsidén föddes när Mathias Johansson höll på med sitt examensarbete vid Uppsala universitet. En kurs i digitalt ljud och signalbehandling som verkade oändligt tråkig men visade sig vara alldeles underbar och blev startskottet för Diracs långa resa. Mathias Johansson tror att de var för tidigt ute med idén. Han berättar att reaktionen från ljudindustrin var stark och unison: ”Det går inte, vi tror inte på det där”.

Efter flera år vågade ett stort bilföretag äntligen satsa och Mathias Johansson tänkte "nu smäller det". Men genombrottet uteblev.

Vad fick dig att fortsätta?

– Jag och mina medgrundare trodde verkligen på det här. Det kändes liksom fel om det inte skulle bli av. Så vi fortsatte att missionera.

De senaste tre åren har det tagit ordentlig fart. Lokalerna är för trånga, kunderna är många och antalet anställda ökar snabbt.

Hur känns det att vara en komet?

– Det är ett märkligt namn på en utmärkelse. En sten som ett kort tag lyser upp himlen och sedan försvinner.Jag har inga planer på att lämna spelplanen, säger han och skrattar.

Har du några ljuddrömmar?

Oj, vi har bara skrapat på ytan. Ljudoptimerande filter låter kanske nischat men marknaden är enorm. Just nu är det som när TV-apparaterna digitaliserades. Samma skifte händer inom audio. Och så har vi ett jäkligt hemligt projekt på gång. Så hemligt att jag inte kan prata om det.

Därför heter företaget Dirac Källor:

Företaget har fått sitt namn efter fysikern och Nobelpristagaren Paul Dirac och hans matematiska modell som infördes i slutet av 1920-talet.

Diracs matematiska impuls kan bland annat användas för att ta reda på hur en högtalare påverkar ljudet som strömmar genom den.

En puls skickas in i högtalaren, en så kallad Diracpuls. Diracpulsen kan beskrivas som en perfekt ljudpuls, ett ouppnåeligt ideal. Med hjälp av den perfekta Diracpulsen kan störningar mätas och registreras, för att sedan med digitala hjälpmedel rättas till, vilket kallas för impulssvarskorrigering.

www.nobelprize.org

www.dirac.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!