Forskaren Andreas Fischer sänker långsamt ned tabletterna i vattnet, medan kollegan Mattias Liljestrand håller koll på temperaturen i det. Tabletterna faller till botten och börjar genast lösa upp sig, snart finns inga tecken på att tabletten någonsin funnits. Andreas sträcker sig efter pennan och antecknar resultatet.
– Vi testar hur lång tid sönderfallningen tar, det är ett rutintest, berättar han medan han skriver.
Att Uppsala har en stark bas inom läkemedel och life science vet många, men få vet vad som faktiskt görs innanför labväggarna i de stora industrikomplexen utanför staden. Ett av företagen som verkar här är Orexo, som framställer specialistläkemedel.
– Uppsala har ett fantastiskt kompetenscentrum, säger Nikolaj Sørensen som satt sig tillrätta i skinnfåtöljen på sitt kontor. Han är VD:n som gick från 120 000 anställda till 120 när han bytte från posten som Sverigechef på Pfizer till det växande Uppsalaföretaget Orexo.
Två Uppsalabor och en läkare från Västkusten var de som startade företaget i Uppsala 1995 på Kungsgatan, och trots att företaget växt och i dag har sin marknad och produktion i USA, är Uppsala fortfarande hemma. Här ligger huvudkontoret, och all forskning bedrivs i labben på våningen ovanför Nikolajs kontor.
– Vi har flera samarbeten för att nå maximal kompetens, just nu med universitetet till exempel. Det är otroligt praktiskt, våra forskare cyklar bara upp till BMC när de ska ha möten. Många har till och med pluggat här.
Företaget specialiserar sig på medicin mot opiatberoende, det vill säga exempelvis heroin och morfin. Opiater har använts inom medicinen i många år som smärtstillande eller ångestdämpande, men de senaste åren har allt fler röster väckts om dem som blir oavsiktligt beroende av opiater till följd av sin medicinering. Senast för en månad sedan röstade en nästintill enig amerikansk kongress igenom ett lagförslag om att öka resurserna till arbetet och ge läkare större befogenheter att skriva ut medicin mot opiatberoende till sina patienter.
– Under tiden vi pratar, om vi pratar en timme, kommer fem amerikaner att dö till följd av opiatberoende. Fem miljoner beräknas vara beroende av opiater, berättar Nikolaj Sørensen. Företagets stora satsning inom området är läkemedlet Zubsolv, i grunden en annan typ av opiat, som mildrar abstinensbesvär och inte ger samma ruskänsla för missbrukare.
– Heroin har en snabb halveringstid i kroppen på 2-3 timmar, vilket skapar ett starkt rus. Tänk att du går in i ett mörkt rum och sedan sätter på all julgransbelysning samtidigt. Zubsolv har en halveringstid på över ett dygn, vilket är som att gå in i rummet och långsamt tända ljuset med en dimmer, och sedan långsamt släcka igen.
Tester som det Andreas Fischer och Mattias Liljestrand gör en våning upp är vardagsmat på Orexo. Just nu görs ständigt tester för vad som kan förbättras med läkemedlet.
Men läkemedelsbranschen är tuff att ge sig in i. Sedan 2014 har Orexo legat i en rättstvist med Actavis om patentintrång på Zubsolv, och i juni i år gick denna tvist upp i domstol i USA.
– Rättegången var i somras och nu väntar vi på domen under hösten, jag är övertygad om att vi har ett starkt case. Dag ett på ett nytt projekt måste man förbereda sig inför en eventuell rättstvist om patentet, det är en fråga om när och inte om som någon annan försöker göra intrång i patentet, säger Nikolaj som är kritisk till dagens situation inom läkemedelsbranschen. Förra året kostade rättstvisten företaget runt 70 miljoner kronor, och årets siffror ser ut att kunna matcha dem.
– Det kostar hiskeligt med pengar, vilket är tråkigt. Det är problematiskt i USA att det finns ett system där små företag nästan hamnar i utpressningssituationer mot stora företag och kan tvingas acceptera ogynnsamma förlikningar för att slippa kostnaderna för en patenttvist.