Jobbets julfest är historisk

I juletider ska arbetsgivaren bjuda på mat – en månghundraårig tradition som ännu håller i sig. ”Den handlar om att arbetsplatsens relationer är viktiga”, säger etnologen Richard Tellström.

STOCKHOLM 2013-11-28
Livsmedelsföretagen presenterar årets julbord. Fokus ligger på gluten- och laktosfritt samt premiumprodukter.
Foto: Robin Haldert / TT / 11330

STOCKHOLM 2013-11-28 Livsmedelsföretagen presenterar årets julbord. Fokus ligger på gluten- och laktosfritt samt premiumprodukter. Foto: Robin Haldert / TT / 11330

Foto: Robin Haldert / TT

Ekonomi, näringsliv & finans2018-12-08 08:00

– Jag är ett stort fan av julfester, säger Alexander Zetterdahl.

Han arbetar som säljare på mediabyrån On Media i Uppsala och tycker att det är en självklarhet att arbetsgivaren ska bjuda på julbord eller julfest för de anställda.

– Det ger gemenskap och en möjlighet att få bli lite mer personlig med dem man har arbetat med hela året.

Alexander Zetterdahl är inte ensam om att se den sociala betydelsen i julfirandet. Han får medhåll från etnologen och måltidsforskaren Richard Tellström, boende i Funbo utanför Uppsala och känd från tv-serien Historieätarna.

– Forskning i Storbritannien har kommit fram till att kostnaden för julfirande på arbetsplatser betalar tillbaka sig själv. Gemenskap förbättrar samarbetet på arbetsplatsen, vilket arbetsgivaren såklart tjänar på, säger han.

Enligt Richard Tellström finns det i Sverige en lång historia av julfestligheter på arbetsplatsen.

– Förmodligen är det en oerhört gammal tradition – något som funnits i åtminstone 300 år.

Han berättar hur 1700-talets arbetsplatsers julfirande ursprungligen brukade äga rum mitt på dagen på själva julafton. Då bjöd husbonden eller hantverksmästaren – exempelvis en plåtslagarmästare – på mat och gav en julgåva till sina anställda.

– Det bjöds på dopp i grytan med kött, öl och kanske en snaps. Gåvan kunde exempelvis bestå av tobak eller tyg, som den anställde kunde sy något nytt klädesplagg av.

På Ica Kvantum i Gränbystaden följer man traditionen med julfirande på dagtid. Johan Wendin är en av affärens två butikschefer. Han berättar att det vid lunchtid några dagar innan julafton dukas upp ett julbord i personalmatsalen.

– Det brukar vara uppskattat. Alla arbetar inte just den dagen, men de får såklart komma och äta ändå. Det ska ju vara en uppmuntran till personalen.

Richard Tellström betonar att det är just uppmuntran som är kärnan i arbetsplatsens julfirande. Han nämner hur vissa arbetsgivare har tagit bort julfirandet för de anställda och menar att det är att skjuta sig själv i foten.

– De förstår inte att de bryter en månghundraårig tradition av att visa uppskattning för sina anställda.

Han tycker att Charles Dickens berättelse En julsaga är ett bra exempel på den poängen.

– Den handlar om att arbetsplatsens relationer också är viktiga. Och det är väldigt konstigt att vissa inte förstår det.

Julbordet idag

Flera av de rätter som i dag är tätt sammankopplade med julbordet har tillkommit under de senaste hundra åren.

Dit hör bland annat Janssons frestelse, gravlax och prinskorv. Köttbullarna gjorde sitt genombrott i julmatssammanhang först på 1970-talet.

Samtidigt som dessa rätter har tagit sig in på julbordet är det andra som långsamt är på väg ut. Grisfötter och lutfisk är två exempel på klassisk julmat som blir allt mer ovanlig.

Källa: restaurangguiden.com

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!