Få saker i det tjugoförsta århundradet är så frustrerande som när uppkopplingen inte fungerar. Eller när det bara går alldeles för långsamt.
De flesta av oss upprörs, smäller nävar i väggar eller svär tysta för oss själva. Det är ett aber, om än lätt att avfärda som ett i-landsproblem. Men så enkelt kan vi inte nonchalera det. För i det samhälle vi har byggt upp är tillgången till internet ett måste. Och gärna ska det gå snabbt. Det leder till ökad konkurrenskraft, hållbar tillväxt, innovation och produktivitet. Och många lugnade sinnen.
I november 2009 lanserade den dåvarande alliansregeringen därför ”Bredbandsstrategi för Sverige”. Det meddelades att Sverige skulle ha ett bredband i världsklass. Och till 2020 skulle minst 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det har gått… sisådär.
Men Post- och Telestyrelsen bedömer att sannolikheten är god för att målet ska nås.
De senaste siffrorna är från 2013 och då hade 46 procent av Sveriges arbetsställen tillgång till så kallat snabbt bredband på 100 Mbit/s.
Mest anmärkningsvärt är att det, förvisso föga förvånande, är en fråga om stad kontra landsbygd. I tätbebyggt område hade 56 procent av alla arbetsställen snabbt bredband; i glesbebyggda områden elva.
Uppsala läns ”digitala agenda 1.0” har ungefär samma mål som regeringens bredbandsstrategi. Men i nuläget ligger länet som helhet efter riket.
Problemet för de här målen är att det är marknaden som ska klara av dem, på en kommersiell grund. Vilket gör att landsbygden blir lidande.
- Det är ingen och allas ansvar att vi ska kunna nå det här målet. Det är inte en part som kan lösa det själv, säger Karin Svanäng, som är handläggare för bredbandsfrågor på Länsstyrelsen i Uppsala län.
Heby kommun har sämst tillgång till snabbt bredband i Uppsala län, endast sju procent av alla arbetsställen har tillgång.
I stället har flesta i Heby kommun i dag ADSL-uppkoppling, som uppgår till cirka 10 Mbit/s. Ungefär samma hastighet gäller för det alltmer använda mobila nätet.
- Jag får en del samtal från företagare men framför allt hör jag från vår näringslivssamordnare att det är många som vill ha en bättre uppkoppling för att kunna utvecklas, säger Hanna Svensson, bredbandssamordnare i Heby kommun.
Lars Dalén är näringslivssamordnare och han är noga med att framhålla vilken betydelse tillgång till snabbt bredband har i Heby kommun.
- Det här är både en överlevnadsfråga och en tillväxtfråga för oss, säger han.
Att erbjuda snabbt bredband till fler kan vara avgörande för att både locka företag som vill flytta till Heby men också för att företag som redan finns i kommunen ska kunna utveckla sin verksamhet.
-Bredbandsfrågan är en av våra största frågor i kommunen, säger Lars Dalén.
Ett Hebyföretag som har behov av snabbt bredband är Fallskyddspecialisterna. De hade tidigare koppartråd och kunde inte skicka så stora filer, bland annat filmer, som de behövde.
- Pratade vi i telefon flera stycken, då började det hacka. Vi hade IT-telefoni och kunde inte göra flera saker på nätet samtidigt, säger Kaj Jansson, vd.
Så företaget pratade med kommunen, som i sin tur låg på Lidén data om att gräva fiber till företaget.
- Jag sa att jag inte kunde bo kvar i kommunen utan snabbare internet. Det här är så viktigt för kommunens överlevnad, att ha tillgång till snabbt bredband.
Vad har det betytt för företaget att få snabbt bredband?
- Nu kan vi ringa och samtidigt skicka filer! Jag tror också att vi får fler kunder, när det fungerar för oss.
Nu ska Heby kommun satsa på att öka tillgången till bredband för fler. Hanna Svensson tillträdde sin tjänst som bredbandssamordnare i augusti, en tjänst som då utökades från 25 till 50 procent. I slutet av april hoppas hon och Lars Dalén anordna ett möte för företagare med fokus på bredbandstillgången. För att lyfta frågan och visa att det finns en efterfrågan i Heby. Förhoppningen är att flera bredbandsaktörer ska komma till mötet, bland annat Lidén Data och Hebynet, som i nuläget är de enda aktörerna, och Telia.
- Att det har funnits så få aktörer i kommunen har gjort att utbyggnaden inte har gått så fort, framför allt i tätorterna, säger Hanna Svensson.
En möjlighet för föreningar och invånare i Heby och i andra kommuner i Uppsala län som vill ha fiber är att söka bredbandsstöd från Länsstyrelsen. Det är något som alltför få gör. Förra året fanns 27 miljoner kronor i potten, men bara 23 miljoner betalades ut. I det nya bredbandsstödet finns 96 miljoner att söka.
Föreningar, organisationer och kommuner kan ansöka om pengar för så kallad passiv infrastruktur, till exempel att anlägga en fiberkabel. Kravet är att projektet ska vara till nytta för fler. I Heby kommun uppmuntrar man intresserade att bilda föreningar. Men det är tufft.
- Det har fungerat bra i vissa fall men det är många som inte har orken att driva ett sådant här projekt. Man har intresset men det kanske inte finns de här naturliga grupperingarna i området och det är svårt att ta tag i det, säger Hanna Svensson.
Det är trots detta inte aktuellt att kommunen själv ska söka för att gräva ned fiber, som Östhammars kommun tidigare har gjort.
- Vi har pratat om det men det finns inget sånt arbete startat än. Det skulle innebära en lite annan organisation i kommunen, säger Hanna Svensson.
Först ska kommunen i stället försöka få ut mer information till företag och invånare om bredbandsstödet och hoppas att många nappar.
Det är fem år kvar till 2020.