Lite snö ligger kvar på marken vid fotbollsplanen på Rektorsgatan där granarna står uppradade mot stängslet bakom ena målet. Det frusna gruset blandas med gröna barr och det knastrar när Gunnar Pettersson sätter ned fötterna.
- I början var vi 15 försäljare längs gatan. Ett år kom det två stora lastbilar från Dalarna med 800 granar vardera, då blev det så trångt att ingen kom fram längs gatan. Då flyttade stan bort nästan alla försäljarna och nu är det bara jag kvar här, säger Gunnar Pettersson och sätter sig ned på sin medhavda campingstol.
Det här är 60:e året som han säljer julgranar på samma ställe och han började tidigare i veckan. Med sig till Rektorsgatan brukar Gunnar ha en kaffetermos och ostmackor som han äter.
Ibland går han eller sonsonen till närmaste Ica-affär och köper något fikabröd som de delar på.
- Jag kan skriva en bok om alla de här åren som jag sålt granar. Det har varit väldigt roligt och är det fortfarande, annars skulle jag ha slutat för längesen. Egentligen tycker jag att jag är för gammal för att sitta här, men jag vill vara med och sälja, säger Gunnar Pettersson.
Gunnar började sälja granar eftersom han var nyfiken på vad han kallar för ”stan” och att han fick komma till Uppsala med granarna. Under alla år har han huggit ned granarna på sin egen tomt i Heby där han bor och lever som bonde – på senare år har han fått hjälp av sina barn och barnbarn som även är med och säljer granarna.
- I början åkte vi traktor och vagn med alla granarna hit. Jag vet inte om det fanns bilar med krok runt 1957 men jag tror inte det. Nu när det finns släpkärror och bilar med krok är det mycket lättare att få hit granarna, berättar Gunnar.
Under åren har han även sålt på andra ställen i Uppsala och i år står hans son på Vaksala torg och säljer.
- Om han säljer vet jag inte, han kanske bara sitter och väntar som jag, säger Gunnar och skrattar. Det brukar komma mest folk på helgerna och jag har varit med om att bränna över 700 granar som inte blivit sålda och att människor köat lång väg med 40 kronor i händerna. När granarna inte har räckt till alla har vi fått hugga nya så att de har kunnat köpa dagen efter.
Hur lång tid det tar att hugga alla granarna varierar på hur tätt de står i skogen, väder och vind.
Ibland har Gunnar även köpt andra bönders granar för att sälja dem.
- Förut kom försäljare från Roslagen med lastbilar fulla med granar. Men de brukade supa till ordentligt och orkade inte sälja mer efter det. Då fick jag köpa deras granar billigt och därför kom jag ibland hem med fler granar än jag började med, berättar Gunnar Pettersson med ett skratt.
När han började kostade de finaste kronorna sex kronor och även om priset ökat upplever Gunnar att intresset för granar är lika stort nu som för 60 år sedan.
- Vi kommer att stå till dagen innan julafton. Förut sålde vi till klockan tolv på julafton men det slutade vi med för några år sedan. Det kan vara lite kul att vara hemma och äta julmat också.
Efter otaliga sålda granar vill Gunnar ändå inte kalla sig för försäljare.
- Folk är så himla snälla som kommer hit och köper mina granar. Det är en himla skillnad på att sälja och köpa, om jag ska sälja så trugar jag på en människa en gran som egentligen inte vill ha den. De ska köpa en gran om de vill ha den, och just den gran de vill ha.
Se när Gunnar sjunger för sina kunder i spelaren ovan.