Sedan UU Innovation startades för tio år sedan har Uppsala universitets forskning blivit mer synlig för näringslivet och tankarna om entreprenörskap har fått starkare fäste bland forskare.
Universitetet var, jämfört med andra svenska lärosäten, tidigt ute med att göra mer för att koppla samman forskning med näringsliv och skapa samarbeten däremellan.
Verksamheten har varit mycket lyckad och bara förra året startades 19 nya företag samt flera företagssamarbeten som fått hjälp av UU Innovation i starten.
– Tanken är att mer kunskap och forskning från Uppsala ska bli till innovationer som skapar nytta ute i samhället, säger Sara Gredemark, kommunikationsansvarig på UU Innovation.
Här hjälper man forskare och studenter att i ett tidigt skede komma igång med att kommersialisera sina idéer. Det fungerar även åt motsatta hållet, att företag och andra organisationer förmedlas hjälp från forskningen för att utveckla sina produkter eller tjänster.
För ett par veckor sedan flyttade Sara Gredemark och de andra på UU Innovation till ett nybyggt hus mitt i Uppsala Science Park. Här delar de lokaler med bland andra universitetets holdingbolag, företagsinkubatorn UIC och stiftelsen Stuns.
– Det är bra för oss att sitta tillsammans eftersom vi kompletterar varandra. UIC har exempelvis affärsutvecklingsprogram som vi kan slussa vidare personer till, säger Sara Gredemark.
Förutom en grupp samverkansledare har UU Innovation sex affärsrådgivare och fem IP-rådgivare. IP-rådgivarna anlitas även av andra universitet och högskolor.
Vad är ert viktigaste råd?
– Det viktigaste är att man gör allt i rätt ordning, särskilt när det finns något som behöver skyddas med exempelvis patent. Därför brukar vi uppmana studenter och forskare att komma till oss så fort de har något som de tror går att kommersialisera, säger Sara Gredemark.
En av IP-rådgivarna är Olivia Tolan. Hon ger råd till forskare och studenter samt håller i utbildningar om hur de kan skydda sina idéer. Det kan exempelvis handla om patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt. I Sverige gäller det så kallade lärarundantaget som innebär att forskare äger rättigheterna till sina forskningsresultat så länge man inte avtalat om något annat. I de flesta andra länder är det lärosätet som äger resultaten.
Bör man alltid söka patent på en idé eller produkt?
– Det varierar, men innan man tar patent på något ska man veta varför och ha kostnadsbilden klar för sig. Det kan bli dyrt och kräver dessutom forskarens tid och energi. Har man inte för avsikt att driva affärsidén vidare på något vis brukar vi avråda från patentskydd, säger Olivia Tolan.
Å andra sidan säger hon att det vissa gånger kan vara mycket viktigt att ha ett skydd.
– Om man inte har patenträttigheter, det vill säga ett tidsbegränsat monopol, så kan det ibland vara svårt att få investerare intresserade av en idé.
En lösning för den som helst vill fokusera på sin forskning snarare än satsa på business är att överföra patenträttigheterna till någon annan. Men även då gäller det att göra rätt..
– I värsta fall kan man bli hindrad från att vidareutvecklasina forskningsresultat om man skriver bort rättigheterna till dessa för brett eller för tidigt, säger Olivia Tolan.
Vad gör ni mer?
– Vi kompletterar teamen kring idébärarna med personer med affärskompetens och nätverk som kan hjälpa dem vidare på resan mot marknaden. Vi kan också bidra med tidig finansiering, säger Sara Gredemark.
En uppskattad aktivitet, en mötesform som spridit sig från Uppsala ut i världen och som UU Innovation var först att arrangera, är AIMday. Det är mötesdagar där de företag och organisationer som deltar får skicka in frågor i förväg och sedan matchas de ihop med forskare som har kompetens inom området. Dagarna leder ibland till intressanta samverkansprojekt.
Vad är det roligaste med det här jobbet?
– Det är att vi får träffa så många kreativa och drivna människor! Dessutom känns det meningsfullt att få vara med och stötta idéer som kan bli till nytta för andra utanför akademin, säger Olivia Tolan och Sara Gredemark.