Många lantbruksföretagare är trötta på att vänta på bättre datoruppkoppling och mobiltäckning. Fordon och anläggningar har blivit digitaliserade, men utan fungerande infrastruktur på landsbygden går det inte att använda den nya tekniken.
Catharina Rudolphson som driver Bjelkesta gård och är vice ordförande i LRF Mälardalen, är en av dem som tröttnat på att vänta på bra mobiltäckning. Hon deltar därför just nu i ett projekt som ska prova den nya tekniken.
Hon verkar nöjd med att de övervakningskameror och varningssystem, som finns i exempelvis gårdens stora värmepanna och spannmålstork, nu går att använda.
– Det är skönt att veta att man får ett larm i mobilen om det blir stopp eller något går fel, säger Catharina Rudolphson.
Hon visar runt bland gårdens djur och ekonomibyggnader. I hennes höga torkanläggning har en mobilbasstation nyligen satts upp och accesspunkter för wifi finns utplacerade på flera av gårdens byggnader.
Det som testas för att få bättre täckning på Bjelkesta gård är trådlös wifi i kombination med ett eget GSM-nät. Förutsättningen för att det ska fungera är att det finns någon form av bredbandsanslutning från början, vilket fanns på Bjelkesta gård. Problemet var att täckningen var dålig.
– Nu kan jag sitta på mitt rum även borta vid spannmålstorken och surfa eller bokföra när jag får tid över, istället för att behöva göra all bokföring i bostaden på kvällarna. Det spar mycket tid att kunna bokföra löpande, säger Catharina Rudolphson.
I princip allt i dagens lantbruksföretag är beroende av bra uppkoppling om man vill sköta sitt företag så effektivt som möjligt.
– Skördetröskan är lite gammal, men har exempelvis gps och en inbyggd dator där man kan se hur avkastningen varierar, säger Catharina Rudolphson när vi kommer in i maskinhallen där den stora maskinen vilar över vintern.
Flera av gårdens traktorer och andra fordon innehåller teknik som kan kopplas till satellitnavigering och som kan mäta olika saker. Dessa data kan vara bra att lagra och komma åt från dator eller telefon, något som kräver uppkoppling.
– Vid gödsling kan man exempelvis få reda på var på åkern man varit och kvävesensorer känner av hur tjock grödan är samt hur mycket kväve som finns i grödan.
En fördel med att ha trådlöst wifi på hela gården är att de inte behöver dra in fiber i alla hus, vilket också ger lägre kostnader. Om någon som inte bor på gården behöver ringa så kanske även de kommer att kunna använda sig av gårdens nät i framtiden och då är planen att Catarina Rudolphson i stället får ersättning från telefonbolaget när andra kunder använder hennes nät.
Själva investeringen för att få till en sådan här egen uppkoppling är alltifrån 15 000 kronor till flera hundra tusen kronor beroende på gårdens behov och hur landskapet ser ut.
I försöket ingår även att ta fram utrustning som är anpassad till de speciella förhållanden som råder i djurstallar. Skillnaden mot i industribyggnader eller kontor är att det i djurstallar oftast är fuktigt, dammigt och förekommer ammoniak i luften.
– Vi måste skydda utrustningen i tätare boxar än vad som gäller i exempelvis en bostad eller på ett kontor. Det är också mycket kallare i en lada än vad det är inomhus, så visst finns det utmaningar, men de är inget större problem att klara av, säger Edward Rassmus, försäljningschef på North net Connect som installerat tekniken på Bjelkesta.
En annan aspekt av att ha tillförlitlig mobil uppkoppling på arbetsplatsen är att det stärker tryggheten både för djur och människor.
– Man kan ha kameraövervakning av djur som ska kalva, man kan motverka dieselstölder och jag kan ringa om jag råkar ut för en olycka i skogen eller med djuren. Det är bra att vi på det här sättet nu kan få full mobiltäckning på hela gården, säger Catharina Rudolphson.