Elva personer från familjen Triller arbetar sida vid sida med varandra. Och när det handlar om ens närmaste och om släktens namn och rykte då gör man sitt bästa, berättar Gustav Triller, en av de kockande sönerna.
– Allt man gör, gör man liksom för oss, säger han.
Att barnen tar över så småningom råder det inga tvivel om. Redan som små hjälpte de till i disken och med att tillverka semlor.
– Familjeföretaget har varit en del av uppväxten, så det har blivit så här naturligt, säger Lotta Triller, grundare och vd.
Barnen bekräftar att det med undantag för någon kort utsvävning alltid varit självklart att det är i familjeföretaget de har sin plats.
– Jag jobbade ett halvår på en fin restaurang men sedan sade jag upp mig för att jag längtade tillbaka till familjen, säger Gustav.
LÄS MER: Familjen Landing: "Vi trivs nog ovanligt bra tillsammans"
Lotta Triller drog igång verksamheten på 1980-talet med ett kafé och bageri som därefter utökats med catering, brödbutiker, festlokal och fler kaféer. Hennes mor, make och hennes fem barn har efter hand involverats i företaget – och när barnen skaffat partners har de också blivit del av Triller. Lotta är fortfarande chef, men verkar inte direkt ha något kontrollbehov utan litar på att alla vill familjens bästa och arbetar för det.
– För mig är det bara jätteskönt att få lämna ifrån mig ansvar till de andra, säger hon.
Att dela upp ansvaret är också direkt nödvändigt i ett så stort företag, berättar dottern och personalchefen Lovisa Triller.
– Jag försöker fatta så många beslut som möjligt själv, just för att mamma inte ska behöva vara involverad i allt, säger hon.
LÄS MER: Familjen Carlson: "Vi tänker sällan lika, men det tror jag bara är positivt"
Triller försöker också få de anställda som inte har blodsband att känna sig som del av familjen, berättar Lovisa. Hon får medhåll av sin syster Emma, som jobbar administrativt och med inköp.
– Många har jobbat här jättelänge, kanske längre än en själv, och de blir ju som familj också, säger Emma.
Fritiden då? Familjen Triller rör sig ofta i trupp och umgås en hel del med varandra även efter att arbetsdagen är slut.
– Vi älskar att hänga. Det är det bästa med att jobba så här, att vi får vara tillsammans, säger Lovisa.
Jobbrelaterade diskussioner hemma är ganska svåra att låta bli.
– … men det har blivit bättre de senaste åren! säger Gustav, och får medhåll av sin syster Lovisa.
– Ja, vi försöker ibland säga att ”nu pratar vi inte jobb”, men det kan vara svårt för man kanske inte hinner prata klart när man arbetar.
Det blir ganska tyst när eventuella nackdelar med familjeföretagandet kommer på tal. Men kanske skulle det vara risken att alla ens närmaste drabbas av motgång samtidigt, säger till sist sonen Olov – som förutom matlagning sysslar med ekonomi och bokföring.
– Om det skulle gå dåligt för företaget skulle det bli riktigt tungt, för då jobbar ju alla där.
När det är dags att avsluta intervjun visar Lovisa fram en tatuering med företagsloggan, som också är efternamnet, på pekfingret. Nästan hela familjen har likadana, berättar hon.
– Mormor också! Det var hennes första.