Insekter dör ut i en takt som hittills varit okänd. Detta konstateras i en ny internationell forskningsrapport som sammanställt 73 studier i ämnet. Fortsätter utvecklingen kan insekterna enligt rapporten vara utrotade om hundra år.
Det här låter oerhört allvarligt?
– Ja. Om alla farhågor som forskarna för fram i rapporten skulle besannas kommer naturen som vi känner den att upphöra, säger Tomas Roslin, som är professor i insektsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Hur skulle jorden bli utan insekter?
– Insekterna får naturen att gå runt. De är en stor del av all mat som fåglar äter, de bryter ner döda djur och organismer och utan deras pollinering skulle många av våra blommor och träd inte längre finnas. Vi människor skulle bli väldigt hungriga; 75 procent av de växter vi odlar som mat är beroende av insektspollinering. Och ta frukosten – om du tar bort de livsmedel som är beroende av insekter skulle det i princip mest bli bacon kvar.
Är rapporten alltför alarmistisk?
– Den kan vara det, men vi vet inte. Rapporten sammanfattar de studier som finns och de flesta visar ungefär samma sak. Antalet studier är dock inte tillräckligt stort för att kunna göra tvärsäkra uttalanden om framtiden. Det är också viktigt att påpeka att författarna specifikt letat fram studier som påvisar en minskning av insekter.
Vad tror du då?
– Om jag måste gissa så tror jag att forskarna bakom rapporten i stort har rätt, de sammanfattar ju vad som är känt. Att samtliga insekter kommer att försvinna inom ett eller par sekel tror jag dock är osannolikt, för det finns så oändligt många insekter. Men det är mycket oroande att många insekter tycks klara sig väldigt dåligt samtidigt som vi har så lite koll på förändringarna. Det finns alldeles för lite data kring insektsfaunan och också massor av insektsarter som är helt okända för vetenskapen.
Varför har man så dålig koll?
– Det är svårt att ha koll på tiotusentals insekter. Alla kan lära sig alla svenska fåglar, men det är nog ingen som kan lära sig alla Sveriges insekter. Det har inte funnits någon tradition av att följa upp insektsfaunan och rapportera förändringar, på det sätt som görs av exempelvis fågelfaunan.
Vad beror den kraftiga minskningen på?
– I rapporten listas tre saker. För det första förändringar i livsmiljön, främst allt mer storskaliga jordbruk som gör att insekternas naturliga miljöer försvinner. För det andra kemikalier som dödar insekterna, inte minst bekämpningsmedel i jord- och skogsbruk. Och för det tredje klimatförändringarna, som enligt rapporten har störst effekt på insekterna i tropikerna.
Kan insekterna anpassa sig till förändringarna?
– Troligen till viss del. Men om de hade kunnat anpassa sig i den takt som behövs skulle vi ju inte se de förändringar som nu rapporteras.
Hur är situationen i Sverige?
– I den mån vi har koll är det samma utveckling här. Det räcker med att titta på listan över alla rödlistade arter; det finns massor av hotade insektsarter och utöver det många insektsarter som vi inte har någon aning om hur de mår eller ens känner till.
Vad krävs för att vända utvecklingen?
– Vi måste producera mat på ett sätt som ger utrymme åt insekterna, genom att göra jordbruksytorna mer småskaliga och sluta hälla ut bekämpningsmedel. Även i skogsbruket behöver man ta hänsyn till olika arter. Det är inte hopplöst, det finns en stor miljömedvetenhet och gott uppsåt. Och vad gäller klimatförändringarna begriper väl alla att vi måste förändra vårt levnadssätt.
Vad kan man själv göra för att värna insekterna?
– Om du äger en trädgård eller lite mark kan du plantera vackra blommor som insekter gillar, det finns fröblandningar som marknadsförs som insektsvänliga. Vårda inte din gräsmatta som om det vore en golfbana. Köp mat som är ekologiskt producerad, gärna svensk. Att äta mer vegetariskt är också viktigt, för om vi ska använda odlingsmarkerna mer effektivt ska vi definitivt äta växterna själva i stället för att mata kossorna med dem.
Kommer vi kunna vända utvecklingen?
– Jag är lite pessimistiskt lagd och tror inte att vi kan vända utvecklingen, men vi kan mildra den. Det vi forskare nu omedelbart måste göra är att skaffa oss bättre koll på insektssamhällen och förändringar. De senaste ett, två åren har vi utvecklat nya DNA-metoder som gör att det lättare för oss att få en helhetsbild.