Under åren 2015–2017 stängdes Stockholm Bromma flygplats 13 gånger av samma orsak.
Hans Uhrus, presschef vid Swedavia, ser siffrorna som bekymmersamma eftersom de visar att drönarpiloter inte respekterat de regler som finns.
– En tänkbar förklaring till att Bromma tycks vara mera drabbat är att den har ett helt annat läge i en helt annan bostadsstruktur än Arlanda, säger han.
Transportstyrelsens statistik över antalet incidenter där drönare varit inblandade inom luftfarten visar en kraftig ökning från 12 rapporter 2014 till 36 år 2016. Sammanställningen för 2017 är ännu inte klar, men enligt Remi Vesvre, ledningsstrateg vid Transportstyrelsens sjö- och luftfartsavdelning, ser det ut att ha ökat.
Media har rapporterat att okända drönare setts i samband med flera militärövningar. Försvarsmaktens har ingen samlad statistik över incidentrapporter, men vid Ärna i Uppsala har två drönarincidenter rapporterats de senaste åren.
Två lagändringar det senaste året har berört drönare. Ingen av dem innebär att det är fritt fram för drönare eller för spridning av bilder tagna med drönarkameror.
I flera fall krävs tillstånd från Transportstyrelsen och från flygplatser att flyga dem, eller från Post- och telestyrelsen för vissa typer av radiosändare. Publicering eller spridning av bilder med geografisk information kräver tillstånd från Lantmäteriet, och fram till maj i år gäller PUL, personuppgiftslagen, och därefter dataskyddsförordningen för skydd av människors personliga integritet med Datainspektionen som kan ge tillstånd.
Att flera myndigheter reglerar olika delar medför pedagogiska problem, konstaterar Remi Vesvre:
– Transportstyrelsens föreskrifter som gäller från 1 februari reglerar vad man får och vad man inte får göra i luftrummet. Att det inte behövs tillstånd för att flyga en drönare som väger sju kilo eller mindre innebär inte att man får flyga överallt, hur man vill, säger han.
Mediarapporteringen när drönarkameror undantogs från kameraövervakningslagen ledde till en uppgiven kommentar från ordföranden i Svensk flygledarförening, Helena Sjöström. ”Sedan lagen ändrades den 1 augusti verkar många tro att det är fritt fram att flyga drönare. Men lagen handlar ju om fotografering”.
Tomas Gustafsson, ordförande i Svensk pilotförenings flygsäkerhetskommitté, ifrågasätter klokskapen i att inte låta svenska regler följa de rekommendationer som EU:s flygsäkerhetsorganisation EASA utfärdat i väntan på att ett gemensamt europeiskt regelverk för drönare träder i kraft:
– Det är anmärkningsvärt att det inte krävs registrering och spårbarhet för drönare från 250 gram och uppåt, säger han.
Inga-Britt Andersson, flygplatschef vid Akademiska, är positiv till Transportstyrelsens nya tydliga regler. Helikopterplattan på Akademiska är sedan 1 februari en särskild trafikinformationszon med en radie på 1 000 meter.
– Zonen är inlagd på Luftfartsverkets drönarkarta, och gör det tydligt att vi är en helikopterflygplats med trafik dygnet runt, säger hon.