Senast det kom en ny djurskyddslag var 1988 då Astrid Lindgren fick en i födelsedagspresent av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson. Sedan dess har mycket hänt och i förslaget till den nya lagen har stor hänsyn tagits till våra sällskapsdjur.
Redan 2009 fick Eva Eriksson, tidigare landshövding i Värmland, uppdraget av regeringen att arbeta fram en ny djurskyddslag. För ett år sedan presenterade hon sin utredning och förslaget gick ut på remiss. Nu återstår arbetet med att sammanställa alla svaren.
Än så länge är det ingen som vet hur lång tid det kommer att ta innan lagen är färdig att tas i bruk. De flesta är dock överens om att det krävs en förändring av den nuvarande lagen.
Sedan 1988 har samhället genomgått stora förändringar, både vad gäller juridiken, ekonomin och tekniken. EU-inträdet är en av dem. I och med det försvann en stor del av Sveriges gränsövervakning. Inom lantbruken har antalet gårdar blivit färre samtidigt som djurbesättningarna har blivit större. En annan förändring är internets intåg. Det har inneburit att det sprids bilder och filmer med kränkningar av djur, till exempel sexuella handlingar.
Dessutom har vårt förhållningssätt inte minst till sällskapsdjuren förändrats vilket bland annat gett skjuts åt extremaveln. Det menar Uppsalabon, Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund, som varit med och arbetat fram det nya lagförslaget.
– Tidigare var hunden något som familjen hade till sällskap eller som bruksdjur. I dag ses den mer som ett sätt att förverkliga sig själv, där man ibland glömmer bort att hunden är en levande varelse.
Som exempel tar han raser – både hundar och katter – som på grund av sitt utseende inte kan fungera på ett hälsosamt sätt.
– I lagförslaget har vi varit väldigt tydliga med att raser ska kunna andas normalt, gå normalt och ha en normal hudbeklädnad över kroppen.
Förutom att man i den nya lagen tagit ett rejält grepp om djurens välfärd är en viktig förändring ett ökat ansvar för Jordbruksverket som får som uppgift att utforma alla detaljer i form av föreskrifter.
– Det innebär att lagen i sig blir mer flexibel i och med att detaljreglerna snabbare kan följa de förändringar som sker i samhället, säger Johan Beck-Friis.
Vad är det som talar emot att lagen inte går igenom så som förslaget ser ut nu?
– Det finns intressen som drar åt andra hållet och som menar att vissa förändringar kommer att leda till ökade kostnader. Till exempel kan det bli fördyrningar i hållandet av djur, speciellt om man har stora besättningar.