När ett älskat djur måste dö

Är marsvinet den finaste och snällaste på jorden som tröstar när livet känns hopplöst? Har du en hund som bär Louis Vuittonhalsband och som går på dagis eller en livförsäkrad kattunge som övertagit de utflugna barnens plats vid matbordet?
Då är du långt ifrån ensam. Husdjurens status har förändrats de senaste 15-20 åren och säg den hund som inte betraktas som en självklar familjemedlem. För att inte tala om hästar, marsvin, kaniner och papegojor. Vi vårdar, försäkrar dem och sörjer dem precis som en människa.
- Det har skett ett förmänskligande av våra husdjur och en infantilisering, djuren förvandlas till barn och då blir det känslomässiga förhållandet mellan ägare och djur mycket starkare. För många ensamstående blir också husdjuret den närmsta vännen som alltid ger villkorslös kärlek, säger Ingvar Svanberg, forskare i etnobiologi vid Uppsala universitet och som intresserat sig för människans relation till sällskapsdjur.

Förr fick hunden utstå en rätt hård behandling och fortfarande lever det gamla uttrycket " skämmas som en hund" och svordomar som fähund och hynda kvar.
Men numera är hunden - och för all del också katten, hästen och gnagaren - en individ som vi tror känner lycka, sorg, saknad och skam, precis som vi själva.
- Det är många som inte kallar sig matte och husse och i stället säger "kom till mamma, kom till pappa". För en del är det lättare att bry sig mer om sitt husdjur. På många sätt är det ett långt ifrån lika krävande som en mänsklig relation, säger Ingvar Svanberg.

Han berättar om att det i Japan finns särskilda äktenskapsmäklare som gifter bort hundar. I USA hålls förlovningspartyn för hundar och här i Sverige höjer vi knappt på ögonbrynen över alla hundkaféer, hunddagis och hundpensionat.
- Jag läste också om en hundägare som skaffade en specialdesignad rullstol åt sin hund, som fått benen amputerade. Jag är inte säker på att allt det här är för djurets bästa, man gör det för sin egen skull, för att man inte klarar av att möta döden, säger Ingvar Svanberg.
I USA spenderade amerikanerna 41 miljarder dollar på sina husdjur år 2007, vilket är en fördubbling på 10 år. I Sverige omsatte husdjuren 8,7 miljarder kronor år 2008, enligt en rapport från organisationen Manimalis. Av den summan var 2,1 miljarder kronor veterinärvård.

Susanne Lindqvist, chefsveterinär på Universitetsdjursjukhuset vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, säger att djurägares attityd till sjukdomar och död kraftigt förändrats.
- Möjligheten att få sjukvård för alla sorters sällskapsdjur gör att ägaren vill att veterinären ska göra allt för att djuret ska överleva. Vissa är beredda att betala hur mycket som helst och husdjurets hälsa kan väcka väldigt starka känslor. En djurägare sa till exempel att "det var värre än när min pappa dog", när hennes hund avlivades, säger Susanne Lindqvist.

Numera går det att operera in höftledsprotes och pacemakers på hundar. Det görs avancerade hjärtoperationer och operationer av missbildade urinvägar. Diabetessjuka hundar och katter får insulinsprutor och cancersjuka hundar strålas och behandlas med cytostatika. Det är till och med möjligt att operera bort tumörer på fåglar och gnagare.
Uppsalaföretaget Oasmia utvecklar cellgiftet Paclical vet som behandlar hundar med cancerdiagnoser. Det nya läkemedlet har framgångsrikt testats på bland annat hundar med hudcancer som annars hade fått avlivats.
- Anledningen till att vi utvecklar ett skräddarsytt preparat för hundar är att djurägare driver forskningen framåt. De har krav på att husdjuret ska klara sig. Då är det upp till oss veterinärer att erbjuda nya behandlingsmetoder, säger veterinären Henrik von Euler, specialist i onkologi vid SLU och ansvarig för avdelningen animal health på Oasmia.

Cancermedicinen är inte färdigutvecklad och förutom svårbehandlad hudcancer, kommer preparatet att kunna behandla bröstcancer och lymfom.
- Cancerpreparat för husdjur är en snabbt växande marknad och det finns mycket pengar att tjäna, säger Henrik von Euler.
Redan i dag cancerbehandlas hundar och katter med cytostatika utvecklat för människan men även illrar, kaniner, råttor och marsvin får cancermedicin av djurägare som är villiga att betala vad det kostar.
När den oundvikliga döden närmar sig finns det numera begravningar, ceremonier och minneslundar för vårt älskade husdjur. En del vill begrava sig tillsammans med sin hund eller häst. Det finns de som propsar på att ha askan med sig i graven. Det är dock inte tillåtet.
Och vissa har en tro på att även djuren kommer till himlen. På minnessidor skriver folk "vi ses på andra sidan" och tillägnar böner åt djuren.

I Uppsala finns det en fysisk minneslund, Djurens vilorum, vid Hammarby kyrkogård. Blommor och gravstenar är inte tillåtna men folk sätter upp det ändå. Om man betalar extra hos veterinären ordnas en individuell kremering.
- Många berättar om sorgen när hunden går bort och ett dött husdjur jämförs av vissa teologer och kyrkor med förlusten av en närstående, säger Ingvar Svanberg.
Det lär till exempel inte vara ovanligt att djurägare uppsöker präster för sorgesamtal efter att en älskad hund gått bort. Svenska kyrkan anordnar särskilda djurgudstjänster där hundar och andra sällskapsdjur är välkomna. Och dödsannonser i lokalpress över avlidna hundar har blivit helt ok i vissa lokaltidningar.
- Att det blivit så här säger förstås något om vår tid. Husdjurens förändrade status är ett mönster som återfinns i hela västvärlden. Krisreaktioner efter en hunds död kan vara lika stark som sorg efter människor och de ritualer vi skapar liknar dem vid förlusten efter en människa. Vi sörjer och skapar oss ritualer eftersom de uppenbarligen behövs, säger Ingvar Svanberg.