Vid den årliga genomgången av landets rävstam i fjol gjordes en ytterst otrevlig upptäck. Det visade sig att fyra rävar bar på dvärgbandmask - en parasit som är extra farlig för oss människor. Blir man smittad märks symtomen först efter 10 till 15 år, då lever och lungor angrips av tumörliknande cystor.
Eftersom Sverige inte längre är helt fritt från dvärgbandmask, har reglerna ändrats för hur man får ta in husdjur från andra länder. Men konstig nog är det sedan årsskiftet inte längre ett krav att hundar och katter måste avmaskas innan de förs över gränsen. Med tanke på att parasiten troligtvis kommit in med en hund - eller flera - är det extra illa. Men slopandet av avmaskningskravet är inte bara en nackdel, menar Maria Cedersmyg, veterinärinspektör på Jordbruksverket.
- Tidigare var man tvungen att åka till en veterinär. Men sedan årsskiftet är det fritt fram för djurägare att sköta avmaskningen på egen hand vilket är både enklare och billigare. Vi hoppas att djurägarna förstår att detta är ett bra sätt att skydda både sig själv och sin hemtrakt från smittan, säger hon.
Än så länge är risken att smittas av dvärgbandmask i Sverige minimal. Även i länder där parasiten är väldigt utbredd är det ytterst få som drabbas. I Schweiz till exempel, där mer än 50 procent av rävstammen bär på dvärgbandmask, rapporteras i snitt bara 2,6 fall per en miljon invånare och år som smittas av parasiten. Skillnaden med Sverige är att vi har en allemansrätt och större möjlighet att röra oss i naturen än man har i många andra länder. Vi plockar mycket bär och svamp - de flesta är därför angelägna om att hindra spridningen av dvärgbandmask.
Rekommendationen är att djurägare avmaskar hundar som varit utomlands, särskilt de som sprungit lösa och som haft möjlighet att äta gnagare. Ett problem är dock att hundar inte visar några som helst symtom på att de är smittade, menar Maria Cedersmyg:
- Det hade varit mycket bättre om smittade hundar hade tuggat fradga och varit äckliga. Då hade det varit lättare att motivera folk att faktiskt följa råden om avmaskning.
FAKTA: Dvärgbandmask
+ Rävens dvärgbandmask är en parasit som främst sprids mellan räv och gnagare.
+ Räven är maskens huvudvärd som sprider maskäggen via sin avföring till mellanvärdar - oftast gnagare. Om gnagaren får i sig äggen kan de utvecklas till så kallad blåsmask.
+ Även hundar kan fungera som alternativa huvudvärdar och människor kan bli mellanvärdar.
+ Huvudvärden visar inga symtom och blir inte heller sjuka av dvärgbandmasken. Människor som blir mellanvärdar och utvecklar blåsmask kan bli väldigt sjuka. Då angrips levern och lungor med cystor som växer tumörartat. Symtomen visar sig först efter 5-10 år och sjukdomen är då mycket svår att bota.
+ Risken att vi smittas är väldigt liten. Att äta bär direkt i skogen är i princip riskfritt. I studier har det visat sig att maskägg från dvärgbandmask kan fastna på till exempel stövlarna och att det kan vara långt mer smittsamt att hantera dem än att äta bär i skogen. En god handhygien räcker alltså långt.
+ Dvärgbandmaskens ägg tål kyla men dör vid 70 graders upphettning.
+ Under 2012 kommer ett nätverk av jägare på uppdrag av Jordbruksverket att samla in 4 000 prover med spillning från rävar. Proverna ska sedan skickas för analys till Statens veterinärmedicinska anstalt.
Källor: Socialstyrelsen och Jordbruksverket.