Demokrati Àr trots allt bÀttre Àn expertstyre

Lyssna gÀrna pÄ experter, men överlÄt inte det politiska ansvaret.

Experter som statsepidemiolog Anders Tegnell spelar en viktig roll. Men det politiska ansvaret Àr politikernas.

Experter som statsepidemiolog Anders Tegnell spelar en viktig roll. Men det politiska ansvaret Àr politikernas.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledarkrönika2020-03-24 06:34
Detta Àr en ledarkrönika. UNT:s ledarsida Àr liberal.

PÄ sistone har det ofta sagts att vi mÄste lita pÄ experterna. VÄra ministrar betonar stÀndigt att regeringen lyssnar pÄ expertmyndigheter. FolkhÀlsomyndighetens rekommendationer vÀger tungt. Gott sÄ, men det politiska ansvaret ska vÄra folkvalda ha.

Johan Hinnfors, statsvetarprofessor vid Göteborgs universitet, pÄminner i ett debattinlÀgg om att det inte Àr experter som ska styra i en demokrati (SvD, 23/3). Han tycker sig se en "naiv övertro" pÄ att experter kan ta över och styra. Hinnfors har rÀtt i att experter dessutom kan ha olika Äsikter, och att politiska avvÀganden berör flera olika omrÄden. Politiken ska se helheten.

Men det kanske viktigaste argumentet för att politiken inte ska hamna i skymundan Ă€r att folkvalda, till skillnad mot experter, stĂ€lls inför ansvarsutkrĂ€vande. 

IdĂ©n att vi i högre utstrĂ€ckning borde lĂ„ta experter styra Ă€r dock inte ny. Den amerikanske filosofen Jason Brennan, professor vid Georgetown University, argumenterar för det i boken ”Against democracy”. PĂ„ svenska gavs den ut med den nedtonade titeln "Efter demokratin" (Timbro förlag). 

Brennan beklagar sig över att okunniga vĂ€ljare röstar fram inkompetenta populister. Vad den liberala filosofen John Stuart Mill trodde för över 150 Ă„r sedan - att politik skulle göra oss smarta och samhĂ€llsintresserade - stĂ€mmer inte sĂ„ hĂ€r med facit i hand, hĂ€vdar Brennan. 

Nog Ă€r vi mĂ„nga som nĂ„gon gĂ„ng har suckat över ett valresultat. Att en del amerikaner suckar Ă„t sin president Ă€r inte ett dugg svĂ„rt att förstĂ„. 

Men Brennan ser "lösningar" som att lÄta medborgare göra tester för att visa om de Àr kompetenta nog för att fÄ rösta. Alternativet, som han ser det, vore en kombination av allmÀn röstrÀtt och ett epistokratiskt rÄd - "kompetenta experter" - med vetorÀtt.

I teorin kan det lĂ„ta praktiskt med "expertstyre". Men i praktiken fungerar lĂ€nder med lĂ„ngtgĂ„ende demokratiska fri- och rĂ€ttigheter sĂ„ mycket bĂ€ttre Ă€n lĂ€nder som naggar dessa i kanterna. Det Ă€r inte heller sĂ„ att populism - för att inte tala om okunskap och konspirationsteorier - inte skulle förekomma i lĂ€nder med begrĂ€nsad demokrati. 

Folkstyre Ă€r sĂ€llan perfekt, men det Ă€r bĂ€ttre Ă€n alternativen. Och demokrati innebĂ€r som sagt ocksĂ„ att kunna utkrĂ€va politiskt ansvar. 

Experter har förstĂ„s en given plats i den pĂ„gĂ„ende coronakrisen och Ă€ven annars. Men det Ă€r politiken som mĂ„ste göra etiska, sociala och ekonomiska avvĂ€ganden. Det ansvaret kan inte delegeras. Vi har vĂ„ra folkvalda av en anledning.