Klockan är halv sju på morgonen och utomhus är det svart som i graven. Vid Hamnspången, den cykelbro som går över Fyrisån vid Stadsträdgården, susar mörka skuggor förbi på cykel.
En del har kraftiga strålkastare och syns på långt håll medan de cyklister som inte använder lampa går att urskilja först när de bara är några meter bort.
För att ta reda på hur många som använder cykelbelysning vid mörkerkörning gjorde UNT en kontrollräkning. Av 1 053 cyklister var det 261 stycken eller 25 procent som saknade fungerande lyse.
– Jag tycker det verkar som att andelen som använder belysning har ökat på senare år, säger Björn Engström, ordförande vid Cykelfrämjandet i Uppsala.
Han tror det kan bero på att allt fler cyklar har en inbyggd dynamo i framhjulsnavet, vilket eliminerar risken för batteristrul.
– Dessutom har det kommit led-batterier som håller en hel säsong, och det gör att fler cyklister har lampor som fungerar, poängterar Björn Engström.
En av de cyklister som kommer farande i mörkret vid Hamnspången är Stina Juhlin. Hon är på vippen att krocka med en annan cyklist som gör en vänstersväng. På sitt styre har Stina Juhlin en pytteliten lampa, den syns som en lysande knapp i mörkret men kan knappast kallas belysning.
– Jag har en dynamo som fungerar men har den inte påslagen just nu eftersom det går så trögt att cykla då. Att jag inte syns så bra med den här lilla lampan är inget jag tänkt på, säger hon.
Alla som kört bil i mörker vet hur svårt det är att få syn på cyklister som varken har lysen eller reflexer. En sådan trafikant upptäcks i allmänhet först på 20-30 meters håll som av den som kör bil med halvljus visar forskning.
För fjärde året i rad genomför Uppsala kommun en kampanj kallad Vintercyklisten med målet att få fler att cykla vintertid. En viktig del av årets kampanj är att öka cyklisternas synbarhet i mörkret.
Med start i januari ska ett 30-tal studenter i Uppsala dela ut cykellampor och reflexer samt informera om säker vinterkörning. De ska i första hand vända sig till andra studenter, eftersom det finns många i den gruppen som cyklar på vintern.
En av de studenter som ska arbeta med årets vintercykel-kampanj är Malin Pettersson Silvén som pluggar på SLU.
– Det är lite läskigt hur svårt det är att upptäcka dem som cyklar i mörker utan vare sig lampa eller reflexer. De syns först när de är bara ett par meter bort och då kan det vara för sent, säger hon.
Under kommunens informationskampanj ska studenterna låta folk ta på sig VR-glasögon där de kan se på film hur svårt det är att skönja cyklister i mörker om de saknar belysning.
Malin Pettersson Silvén tycker dock att Uppsalaborna är ganska bra på att använda cykellyse.
– Men de kan bli bättre. Att vissa kör utan belysning tror jag beror på att de har lampor som går att ta av från styret och en del glömmer nog att sätta tillbaka dem.
Av bland annat hälso- och miljöskäl ser kommunen gärna att fler cyklar. I och med ökad satsning på vinterväghållning för cyklister vill kommunen få fler att testa vintercykling.
Och statistiken tyder på att allt fler Uppsalabor gör det. 2013 var det cirka 5 000 cyklister som passerade Hamnspången under en februarivecka. Fyra år senare hade antalet ökat till 18 000 cyklister under motsvarande februarivecka.
Att cykla utan lyse kan medföra 500 kronor i böter men risken att åka fast i Uppsala är inte särskilt stor. Fram till för ett par år sedan gjorde Uppsalapolisen ibland större kontroller av cyklister. Men numera ligger insatserna mer eller mindre nere eftersom polisen prioriterar andra uppgifter.
UNT TV: Se filmen som visar hur svårt det är att upptäcka den som cyklar utan lyse i mörker
018–478 16 12