Novavax, ett börsnoterat amerikansk läkemedelsföretag, köpte 2013 upp det Uppsalabaserade företaget Isconova för att få tillgång till en viktig komponent som utvecklades i början under 1980-talet av Bror Moreins forskargrupp vid SLU i Uppsala.
Den viktiga komponenten som produceras i Uppsala heter Matrix-M, vilket kan beskrivas som ett ”förstärkningsämne”. Detta ökar immunförsvarets förmåga att lära sig känna igen och attackera det spikprotein som sars-cov-2-viruset behöver för att kunna fästa vid och infektera människoceller.
UNT har tidigare rapporterat om vilken del Novavax dotterbolag i Uppsala har i coronavaccinet.
Det proteinbaserade vaccinet från Novavax, som uppges ha en skyddseffekt på cirka 90 procent, levereras till Sverige vid godkännande av EMA.
I förra veckan meddelade EU-kommissionen att ett preliminärt avtal slutits om att köpa uppemot 200 miljoner doser av vaccinet från bolaget. Med avtalet har unionen säkrat uppemot 4,6 miljarder doser vaccin från sju olika tillverkare.
Genom det svenska avtalet med Novavax säkras tillgång till vaccinet, som är ett komplement till de mRNA-vaccin som flitigast används vid vaccinering mot covid-19 i Sverige. Proteinvaccinet, som använder sig av en annan teknologi än mRNA-vaccin, har visat sig vara lämpligt för vissa individer, enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet.
Doserna väntas, förutsatt ett godkännande från EMA, levereras 2022–2023.
Avtalet ligger i linje med den svenska strategin att ha en bred portfölj av vacciner mot covid-19. Syftet med att köpa in mer är dels att sprida riskerna, dels att ta höjd för olika scenarier vad gäller pandemins utveckling.