Gener ger upphov till olika proteiner i kroppen. Dessa proteiner kan, enligt forskarna, öka eller minska en cancerpatients chans att överleva beroende på nivåerna.
Under torsdagen lanserade forskare från bland annat Uppsala och Stockholm en så kallad canceratlas i samband med en artikel i den ledande vetenskapstidskriften Science av det svenska forskningsprojektet The Human Protein Atlas (se faktaruta). Den nya atlasen visar inflytandet av specifika proteiner för cancerpatienters överlevnad. Forskarna tittar därmed på vilka proteiner vi får mer eller mindre av vid olika cancerformer. Men forskarna visar också att proteinerna vid olika tumörer varierar stort, inte bara mellan cancersorter utan även inom samma.
– Alla proteiner finns redan där, men nivåerna av proteiner skiljer sig åt vid sjukdomar jämfört med normala vävnader, förklarar Mathias Uhlén, professor på Science for Life laboratory, KTH, som är en av grundarna av proteinatlasen.
Cancer uppkommer genom mutationer som bidrar till att celler förlorat sin tillväxtkontroll. Cellerna kommer därför fortsätta försöka sig och ge upphov till en så kallad tumör. Forskningsteamet tittar på vilka konsekvenser mutationerna har. Det finns cirka 20 000 gener som ger upphov för proteiner hos människan, varav mer än hälften orsakar konsekvenser vid cancer. Vad som avgör att en del cancerpatienter lever i några månader och andra flera år är väldigt komplext.
– Vissa proteinuttryck gör att man lever längre och vissa att man lever kortare vid cancer. Det finns inga gemensamma gener för alla cancersorter utan alla har olika uttryck, berättar Fredrik Pontén, professor i patologi vid Uppsala universitet, som också varit med och startat projektet.
Atlasen visar hur ”big data” (väldigt stora mängder data) kan användas inom medicin. Genom att veta vilka proteiner som medverkar vid olika cancerformer så kan det i framtiden vara möjligt att individanpassa behandling.
– Det här är ett helt nytt sätt att på sikt få fram individualiserad terapi genom att få fram en prognos för överlevnad hos respektive patient, förklarar Mathias Uhlén.
För att diagnostisera cancer idag tas ett vävnadsprov som vid mikroskopering uppskattas hur aggressiv cancern är.
– Vi har använt samma vävnadsprover för att analysera proteinerna. Vår vision är att det här ska bli ett komplement till den nuvarande vävnadsdiagnostiken. Vi skapar en helt ny kunskapsbas som vi hoppas att alla forskare ska kunna använda sig av. Dels kan vi använda individuell diagnostik och dessutom så upptäcker vi en hel del proteiner som skulle kunna vara mål för nya läkemedel i framtiden, berättar Mathias Uhlén.
– Jag blev förvånad över vilket överlapp det är mellan cancersorter. En individs bröstcancer kan mer likna någons tjocktarmscancer än någon annans bröstcancer. Idag grupperar vi cancer efter var på kroppen den sitter och därefter hur aggressiv den är, förklarar Fredrik Pontén.
Totalt har data från 8000 cancerpatienter samlats över de 17 vanligaste cancerformerna, vilket innebär 95 procent av alla cancerfall. Lung- och tjocktarmscancer är de två cancerformer som Akademiska sjukhuset har tittat på.
– Det är jättekul att Uppsala är med i det här projektet. Det som är roligast är att datan finns tillgänglig för alla, säger Fredrik Pontén.
– Det är fantastiskt att vi i lilla Sverige kan få driva kartläggningen av människans byggstenar. Det är lite som Linné fast med människan istället för växter, tillägger Mathias Uhlén.
jenny.hogblad@unt.se