Byggplanerna i Uppsala är många, men marknaden ser annorlunda ut i dag än för ett år sedan. En bidragande faktor till den minskande efterfrågan är de nya amorteringskraven och de kontantinsatser som krävs för de som vill köpa bostad.
Det finns en diskrepans mellan bostadspriser och hur mycket framförallt unga har möjlighet att betala.
Ett konkret exempel på de problem som i dag finns på bostadsmarknaden i Uppsala rör planerna för bostadsrättsföreningen Sagan. Bostäderna är tänkta att ligga på Råbyvägen, i närheten av ishallen i Uppsala.
– Vi upptäckte tidigt under hösten 2017, att det skulle bli svårt att sälja tillräckligt många lägenheter på grund av en vikande marknad. Många av de som var intresserade hade svårt att få finansiering, säger Cattis Carlén.
Planerna för Sagan har inte stoppats helt, däremot har projektet pausats. Riksbyggen startar inte byggarbetet i en blivande bostadsrättsförening förrän tillräckligt många har köpt lägenhet i projektet.
Det problem som Riksbyggen har identifierat gäller de nya amorteringskraven som började gälla 1 mars och den kontantinsats som bankerna kräver om 15 procent av bostadens totala värde.
Särskilt ensamhushållen har i dag svårt att köpa en ny lägenhet.
Tomas Jernelöv, bankchef på Länsförsäkringar i Uppsala, berättar att de nya amorteringskraven ställer till det både för unga som vill in på bostadsmarknaden och för personer som vill köpa ny bostad, till exempel äldre som vill flytta från villa till lägenhet.
– Det tråkiga här är att unga som kan ha sparat ihop till en kontantinsats, men trots det har svårt att få låna tillräckligt för att kunna köpa sin första egna bostad. Amorteringskravet innebär att ju att låneutrymmet blir lägre.
Tomas Jernelöv anser att de nya reglerna är svårbegripliga för gemene man.
– Amorteringsreglerna i kombination med de nya reglerna kring skuldkvot kan uppfattas som krångliga, vilket i sig skapar en ökad osäkerhet. I dag måste bolånetagare som lånar över 4,5 gånger bruttoinkomsten amortera en procent extra utöver befintligt amorteringskrav, säger han.
Mer konkret innebär det att ju högre bolån någon tar, desto högre blir amorteringskravet och ju snabbare ska lånen betalas tillbaka.
– Finansinspektions motiv är främst att få ned skuldsättningen, men kravet träffar ju endast de som tar nya lån, säger Tomas Jernelöv.