Bra läge för lägenhetsvård

Att ta hand om sitt hem är inte bara något som villaägare är intresserade av. Stellan Ridderstrand har skrivit en bok om byggnadsvård för lägenheter.

Hemma hos Stellan Ridderstrand är smygpanelerna på sidorna om fönstren original från 1880-talet, medan fönster och fönsterbänkar är från 1930-talet. ”Gamla renoveringar får gärna synas”, säger han.

Hemma hos Stellan Ridderstrand är smygpanelerna på sidorna om fönstren original från 1880-talet, medan fönster och fönsterbänkar är från 1930-talet. ”Gamla renoveringar får gärna synas”, säger han.

Foto: Jessica Gow/TT

Byggnadsvård2019-01-26 09:00

Intresset för byggnadsvård ökar i Sverige och numera är det inte bara torpen på landsbygden som lockar oss att läsa på om linoljefärg och tidstypiska detaljer. Även bland lägenhetsägare finns det ett sug efter att förstå vad som är original, vad som tillkommit senare och hur man skall vårda sin bostad.

Stellan Ridderstrand är byggnadsantikvarie och har tillsammans med kollegan Vicki Wenander skrivit en bok om byggnadsvård för lägenheter.

– Numera finns kommersiella skäl att lyfta fram det ursprungliga. Det finns pengar att spara genom att vårda i stället för att byta ut, säger berättar han.

Om det till exempel känns kallt med gamla tvåglasfönster kan man byta ut det inre glaset mot energiglas. Lägenheten blir varmare samtidigt som man behåller bågarna – som ofta är av god kvalitet – och det vackra ytterglaset med sina ojämnheter. Det blir också mycket billigare än att byta fönster helt.

LÄS MER: Konsten att rädda ett gammalt kök

Allt behöver inte vara i original från när huset byggdes för att ha ett värde. I stället talar Stellan Ridderstrand och hans kollegor om ”årsringar”, att det kan finnas detaljer i en bostad från varje tidsepok, som alla är värda att bevara. I hans egen lägenhet, byggd i slutet på 1800-talet, finns tydliga spår efter en ombyggnad på 1930-talet.

– Vid det här laget är de detaljerna 85 år gamla, så även om lägenheten inte såg ut så ursprungligen är det fint att låta dem vara kvar.

Stellan Ridderstrands eget intresse för byggnadsvård vaknade tidigt. Genom att jobba med familjens sommarhus lärde han sig att modern färg flagnade nästan direkt, medan linoljefärgen från början av 1900-talet åldrades vackert. Han började läsa på om material, gamla snickerier och kakelugnar. Under gymnasietiden stod det klart att intresset skulle bli en karriär.

I dag arbetar han med olika typer av uppdrag – allt från att agera expert i en frågespalt i en inredningstidning till att vara antikvariskt sakkunnig i byggprojekt som rör äldre byggnader. Han arbetar även med att hjälpa privatpersoner att fatta beslut kring sina bostäder.

– Det finns två anledningar till varför människor vänder sig till mig. Antingen har de köpt ett i princip orört gammalt hus och vill ha hjälp att avgöra hur de ska ta hand om det. Eller så har de köpt ett ”kraschat” hus, som jag brukar kalla det.

Då har tidigare ägare gjort om så mycket att huset inte går att känna igen. Det kan också handla om att gestalta en utbyggnad så att den passar in.

LÄS MER: 60-talsköket blev 20-talskök på tre månader

För just lägenheter som man bor i året om är det svårt att bevara allt i ursprunligt skick, eftersom hemmet ska fungera i vardagen också. Vi kanske behöver få in moderniteter som disk- och tvättmaskin, ytskikten i badrummet måste vara täta och arbetshöjden i köket bekväm.

– Om man behöver renovera ett kök tycker jag antingen att man ska försöka återskapa hur det såg ut från början, eller välja att sätta en ny ”årsring” genom att bygga ett kök som får representera 2019, säger Stellan Ridderstrand.

Han rekommenderar att göra så små ingrepp som möjligt. Har man ett 1930-talskök i gott skick där bara arbetshöjden är problemet kan man bygga på en sarg under diskbänken i stället för att riva ut och göra om. Det nötta golvet kan man slipa försiktigt.

– Tänk alltid ett extra varv innan. När du väl har slängt ut något är det för sent. Gå inte bara på det första intrycket – se bortom eventuell flagnande färg och skadade beslag. Att läsa på är alltid en bra idé. Även om man väljer att strunta i det kan det vara roligt att veta varför något såg ut på ett visst sätt.

Vad är det vanligaste felet vi gör när vi flyttar in i en gammal lägenhet?

– Att vi har för bråttom. Vi bor inte in oss först, utan vill passa på att göra saker direkt. För oss byggnadsantikvarier är det svårt att frälsa någon somvillriva ut allt och börja om, där ifrågasätter jag snarare varför man väljer en gammal lägenhet.

Andra är intresserade, men har lite för bråttom och glömmer att tänka igenom besluten.

– Det behöver inte vara olidligt att bo med bruna gabondörrar från 1950-talet, i stället för att måla över träet kan man bona eller fernissa dem så att de blir fina igen!

LÄS MER: Renovera hyresrätt – tänk på det här!

En bra tumregel är att insidan ska hålla vad utsidan lovar. Men även för den mest intresserade finns det praktiska gränser:

– Det är klart att jag uppskattar att hitta kakelugnar och skurgolv i en lägenhet eller snickarglädjesvilla från 1880. Men inte ens jag förväntar mig att hitta ett torrdass i original med handkanna och tvättfat. Badrummet får gärna vara från i år, bara det är renoverat med hög kvalitet på allt.

Det sista råd Stellan Ridderstrand vill ge är att se framåt.

– Vi måste förstå att vi har våra hem till låns – vi lånar dem från framtiden. Och då har vi inte rätt att utplåna all historia bara för att vi själva har en annan smak. Vi är skyldiga framtida ägare att bevara spår från husets historia. (TT)

Fem tips för renoveringen

1. Ta reda på så mycket som möjligt om byggnaden. När den är byggd, hur den såg den ut från början och vad som har hänt sedan dess? Både arkiv och äldre grannar kan vara till hjälp.

2. Fundera: vad måste göras, vad vill du göra och hur kan du tänka så långsiktigt som möjligt?

3. Försök att alltid bevara ”årsringarna”. Även framtida ägare kan ha ett intresse av att veta hur det har sett ut tidigare.

4. Ändringar i planlösningen behöver godkännas av bostadsrättsföreningens styrelse. Handlar det om bärande väggar behövs bygglov.

5. Var noga med materialval, så att du inte orsakar problem som inte var där från början, till exempel genom att använda tät plastfärg på fönstren så att träet ruttnar.

Stellan Ridderstrand

Ålder: 60 år.

Familj: Hustru och två katter.

Bor: I lägenhet från 1880-talet på Södermalm i Stockholm.

Yrke: Byggnadsantikvarie och författare.

Aktuell med: Boken ”Byggnadsvård för lägenheter” som han har skrivit tillsammans med Vicki Wenander. (TT)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!