Brottsligheten har blivit så allvarlig att straffrabatten även för 15-17-åringar bör ses över, anser Andreas Pallinder, enhetschef på Uppsalapolisen.
"Sverige befinner sig i en situation där brottsligheten har utvecklats på ett sätt som blivit alltmer samhällshotande. De kriminella miljöerna växer och det dödliga skjutvapenvåldet samt narkotikahanteringen har ökat." Så står det i en statlig utredning från i höstas där det föreslås bättre it-verktyg åt polisen för att bekämpa grov brottslighet.
Som chef för utredningssektionen vid Uppsalapolisen ansvarar Andreas Pallinder för arbetet mot de grövsta brotten. Han håller med om att läget blivit allvarligare. Han tycker till exempel att hänsynslösheten vid skjutningar ökat och att gärningsmännen ofta är likgiltiga inför att andra än det tilltänkta offret kan skadas.
– Vi kan också se en annan bredd hos våra kriminella, man utför fler typer av brott, från bedrägerier till utpressningar och narkotikaaffärer, uppger Andreas Pallinder.
Några av personerna på bilden ingår enligt polisen i det så kallade Gottsundanätverket. Nästa vecka väntas tingsrättsdomen mot flera i ligan.
Vad behövs för att stoppa de här personerna?
– Från politiskt håll fokuserar man mycket på antalet poliser och det är så klart viktigt. Vi måste klara upp fler brott och låsa in fler gärningsmän men för att lyckas med det krävs även fler specialister, exempelvis analytiker, ekonomer och it-specialister, och de är ofta civilanställda.
När den utpekade ledaren för Gottsundanätverket greps 2021 hittades sju mobiler i hans väska. Att polisen lyckats avlyssna telefonerna var avgörande för åtalet.
Här är andra åtgärder som Andreas Pallinder efterlyser:
Längre straff för gängkriminella.
– I Uppsala har vi sett resultat direkt när tongivande aktörer låsts in. Även om kriminologer ofta har en annan uppfattning så anser jag utifrån min erfarenhet att längre straff har en avhållande effekt förutom det självklara resultatet att de inte kan begå nya brott när de sitter i fängelse.
Dubbla straff för gängkriminella är ett av de lagförslag som den nuvarande regeringen vill genomdriva.
Se över straffrabatten för unga.
– Straffrabatten för personer 18-21 år är ju numera borta (sedan 2022) men i den här ytterst svåra situationen bör man se över rabatten även för 15-17-åringar, tycker Andreas Pallinder.
Beslag av 1,6 ton kokain som gjordes i Spanien 2021 efter samarbete mellan FBI och spansk polis.
Inför regler som gör att kriminella inte har något att vinna på att först tiga under utredningen för att sedan lämna en berättelse under rättegången.
– I Danmark kan man bortse från den berättelse en åtalad ger i rätten om personen inte pratat i förhör. Det går även att hindra misstänkta från att ta del av hela utredningen innan rättegången.
Utökade möjligheter att belägga tongivande individer med vistelseförbud så de inte kan skrämma människor i vissa områden.
– Detta måste kombineras med hårda straff för den som bryter mot vistelseförbudet, menar Andreas Pallinder.
Jale Poljarevius, chef för underrättelseenheten i Region Mitt, efterlyser minskad sekretess mellan myndigheter för att komma till rätta med de grövsta brotten.
Jale Poljarevius är chef för underrättelseenheten i Region Mitt. Han har andra önskemål för att bekämpa de grövsta brotten:
Minskad sekretess mellan myndigheterna.
– Det har vi påtalat en massa gånger men inget händer, säger Jale Poljarevius.
Narkotika är en viktig inkomstkälla för många kriminella. På bilden ett parti cannabis.
Ändrade beviskrav i domstolarna.
Bakgrunden är att domstolarna vanligtvis drar slutsatser utifrån en indiciekedja som pekar mot en misstänkt som döms för brottet. Men i flera fall av gängkriminalitet har domstolarna istället plockat isär indicierna och ansett att de var för sig inte kan leda till någon slutsats, varefter åtalet ogillats.
– För en fällande dom krävs numera orimligt hög bevisning, anser Jale Poljarevius.
Om förslagen i Tidöavtalet klubbas av riksdagen kan polisen få större möjligheter att komma åt krypterad kommunikation mellan kriminella.
Större möjligheter att komma åt krypterad kommunikation.
– Nuvarande HDA-lagen (lag om hemlig dataavläsning) skulle dessutom kunna användas oftare av polisen, menar Jale Poljarevius.
2020 infördes HDA-lagen som gör att polisen i vissa fall får ta sig in i mobiler och datorer.