Genom de nya reglerna ska fler grova brott kunna stoppas redan på planeringsstadiet. Bilden är från en sprängning i Hässelby i mars 2023.
Ett av polisens mest kraftfulla verktyg mot den grova brottsligheten är möjligheten att i hemlighet skicka in spionprogram i kriminellas mobiler.
För att domstolarna ska ge tillstånd till så kallad hemlig dataavläsning krävs skälig misstanke om att en specifik person sysslar med allvarlig brottslighet. I det läget kan polisen i lönndom föra in trojaner i personens mobiltelefon och i realtid se om hen är inblandad i pågående kriminalitet.
Preventiva tvångsmedel får enbart användas för att förhindra men inte för att upptäcka brott. Detta för att hindra att polisen "trålar" efter uppgifter.
Med hänvisning till att kriminaliteten blivit grövre ändrades lagen den 1 oktober. Sedan dess får polisen avläsa mobiler även i förebyggande syfte om vissa villkor är uppfyllda. En förutsättning är att det rör sig om grova brott inom den gängkriminella miljön.
Säg att polisen får tips om att ett gäng planerar ett mord. Men det är oklart vem som ska utföra mordet och det finns alltså inte skälig misstanke mot någon person. Däremot finns indikationer om vem som kan tänkas beordra mordet.
För att preventiv avläsning ska tillåtas måste det finnas en påtaglig risk att en grupp begår allvarliga brott. Det räcker inte med spekulationer, framhåller Uppsalaåklagaren Magnus Berggren.
– I det läget skulle polisen kunna få gå in i mobiler i preventivt syfte för att förhindra dådet, säger Magnus Berggren, vice chefsåklagare i Uppsala.
Lagändringen den 1 oktober möjliggör inte enbart att kunna gå in preventivt i mobiltelefoner. Även hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning kan polisen numera få använda i förebyggande syfte.
Enligt Polisen prioriteras utredningar med preventiv dataavläsning. Sedan 1 oktober ska polisen ha avsatt resurser till samtliga sådana ärenden då det efterfrågats av åklagare.
I en utredning har Polismyndigheten bedömt att 40 procent av fjolårets utredningar av grova brott hade kunnat komma igång tidigare om den här typen av hemlig övervakning fått användas preventivt under 2022.
Magnus Hellgren, gruppchef inom grova brott på utredningssektionen vid Uppsalapolisen, tycker däremot det är svårt att förutspå effekten av de preventiva insatserna.
Cannabisbeslag som polisen gjort i Uppsala. För att avslöja den aktuella knarkhärvan användes lagen om hemlig dataavläsning.
– De kan vara en pusselbit som gör att vi kan förhindra brott. Sammantaget kan det leda till ett ökat tryck mot nätverksmiljöerna vilket kan göra det mindre attraktivt att syssla med grova brott och få nyrekryteringen att minska, säger Magnus Hellgren.
Genom att forcera kriminellas mobiler kan polisen avläsa även krypterade meddelanden. Insynen är total vilket kan vara en orsak till att lagen om hemlig dataavläsning används allt oftare. I fjol ansökte landets åklagare vid 604 tillfällen hos tingsrätterna om att få skicka in spionprogram i mobiler eller datorer. I år har siffran redan överträffats och i mitten av oktober i år låg den på 643 ansökningar.
Med hjälp av lagen om hemlig dataavläsning kan polisen ta sig förbi krypteringar och få insyn i kriminellas brottsplaner.
Att polisen får avläsa någons mobil utan att hen ens är skäligen misstänkt för brott är givetvis känsligt ur integritetssynpunkt. Advokatsamfundet hör till de som ville stoppa lagändringen av rättssäkerhetsskäl och att den här typen av tvångsmedel får användas preventivt har av samfundet kallats paradigmskifte.
För att polis och åklagare inte ska använda de hemliga tvångsmedlen på ett olagligt sätt har Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden getts i uppgift att kontrollera att till exempel rätt telefon avlyssnas och att material förstörs när det inte längre får användas. Enligt nämndens ordförande Gunnel Lindberg är det endast en extremt liten krets inom polisen som har tillgång till informationen.
Enligt Polismyndigheten väntas den preventiva användningen av hemliga tvångsmedel innebära runt 100 nya ärenden per år, vilket skulle kräva 200 heltidstjänster.
En kontrollmöjlighet för allmänheten är att vem som helst kan vända sig till nämnden för att få veta om hen utsatts för hemliga tvångsmedel och om det skett på lagliga grunder.
– Om vi upptäcker att det inte gått lagligt till kan vi anmäla det till åklagare eller JK, uppger Gunnel Lindberg.