Åklagaren Thomas Bälter tycker att lagen om anonyma vittnen är viktig, men tror inte att Uppsala kommer få hantera så många fall.
Efter årsskiftet blir det möjligt att vittna anonymt i svenska domstolar. Regeringen och Sverigedemokraterna vill med den nya lagen stärka skyddet för vittnen, bryta tystnadskulturen och förbättra förmågan att utreda och klara upp brott.
– Det kan vara ett viktigt verktyg när vi lever i ett samhälle där personer inte vågar vittna, säger Uppsalaåklagaren Thomas Bälter.
Han har svårt att svara på om det i Uppsala finns fall som skulle ha gynnats om lagändringen börjat gälla tidigare.
– Men det är inte omöjligt att vissa gängbrott hade kunnat klaras upp med anonyma vittnen.
Varken Thomas Bälter eller chefen för Uppsala tingsrätt, Catarina Barketorp, tror att Uppsala domstolar kommer börja hantera några horder av anonyma vittnen efter årsskiftet.
– Tanken är att det här ska vara extremt ovanligt. Det kanske blir något enstaka fall med anonyma vittnen i Sverige per år, så jag tänker egentligen inte att vi kommer få något sådant fall här, säger Catarina Barketorp som är chef på Uppsala tingsrätt.
Catarina Barketorp är rädd att lagen om anonyma vittnen skapar orealistiska förväntningar: "Jag är rädd att allmänheten nu kommer att tro att man inte måste berätta vem man är i en rättegång och så är det verkligen inte"
Att få vittna anonymt ska vara en allra sista åtgärd. Först måste det ha bedömts att andra skyddsåtgärder, så som skyddad identitet och skyddat boende, inte är tillräckliga. Efter det får domstolen besluta om det är lämpligt att höra vittnet anonymt.
– Det är inte så att man får vittna anonymt bara för att man är lite rädd för påföljder. Det är många som är rädda när de vittnar, men det är väldigt ovanligt att man faktiskt råkar ut för något, säger Catarina Barketorp.
Lagen har fått skarp kritik från många håll. Bland annat har Lagrådet, myndigheten som granskar viktiga lagförslag, pekat på att det riskerar att skapa orealistiska förväntningar hos medborgarna om att man regelmässigt ska få vittna anonymt. Det är en oro som Catarina Barketorp delar.
– Jag är rädd att väldigt många kommer tro att de ska få vittna anonymt och så får de inte göra det. Då finns det en risk att tilltron till rättsväsendet blir sämre, säger hon.
Juridiska fakulteten på Uppsala universitet avrådde också i början av 2024 regeringen från att införa lagen och lyfte då att den innebär ett hot mot rättssäkerheten. Detta har att göra med att det blir svårare för den misstänkta att försvara sig om man inte vet vem det är som vittnar mot en.
Elisabeth Lerberg, docent i processrätt på Uppsala universitet, skriver i ett mejl till UNT att hon förstår att regeringen behöver vidta åtgärder för att få bukt med det ökade gängvåldet, men att hon står fast vid att fördelarna i brottsbekämpningssyfte inte väger upp för nackdelarna ur rättssäkerhetssynpunkt.
Varken Thomas Bälter eller Catarina Barketorp tror att rättssäkerheten vid Uppsala tingsrätt kommer påverkas av den nya lagen. Detta eftersom ett anonymt vittnesmål inte kommer ses som ett särskilt starkt bevis i en rättegång.
– Hade jag varit försvarsadvokat hade jag kunnat såga det vittnet direkt och säga att det inte är värt något när vi inte vet vem det är. Det är ju bara att säga att vittnet kan vara en professionell lögnare, säger Catarina Barketorp.
Thomas Bälter tycker ändå att den nya lagen är viktig, trots att anonyma vittnesmål kommer ha ett lågt bevisvärde.
– Tillsammans med annan bevisning kan det vara avgörande, säger han.