Med den gamla lagen har Kronofogden ibland inte haft rätt att utmäta tillgångar från personer som ska betala skadestånd till brottsoffer.
UNT har tidigare berättat om en bestämmelse som av många betecknats som upprörande– inte minst för den som utsatts för brott.
Så här har det fungerat: Låt oss säga att en kriminell person döms att betala 30 000 kronor i skadestånd till en person han misshandlat. Men han betalar inte sitt brottsoffer och Kronofogdens utredning visar att han saknar tillgångar.
Kort senare blir den kriminella personen misstänkt för ett grovt brott och placeras i häkte. Men misstankarna avskrivs och eftersom han varit frihetsberövad trots att han i lagens mening senare bedöms som oskyldig får han 40 000 kronor i kompensation av staten.
Förbudet mot utmätning av skadestånd har funnits sedan 1980-talet.
Kronofogden har då inte haft rätt att beslagta ersättningen för häktestiden för att täcka skadestånd till brottsoffret. I stället har den kriminella personen kunnat behålla pengarna. Grundtanken är att skadestånd ska vara fredade från Kronofogden eftersom de som beviljas skadestånd ofta är utsatta individer.
UNT har till exempel rapporterat om en 28-årig Uppsalabo som satt häktad fyra månader i ett mordärende innan misstankarna mot honom avskrevs. Han beviljades 132 000 kronor i ersättning. Han hade skadeståndskrav från sju brottsoffer på sammanlagt 88 000 kronor men Kronofogden kunde inte agera.
"Den tidigare lagstiftningen där gärningsmän i vissa fall kunde slippa betala sina brottsoffer var oacceptabel", säger Daniel Larsson, insatschef vid Uppsalapolisen.
Daniel Larsson, insatschef vid Uppsalapolisen, är en av de som kritiserat lagen. "Det är en gammalmodig lagstiftning från 80-talet som är stötande mot brottsoffer" sa han i en tidigare UNT-intervju.
Under de senaste åren har kriminalpolitiken allt mer satt brottsoffrens rättigheter i fokus och den 1 juli 2022 ändrades utsökningsbalken. Då infördes en ny huvudregel som innebär att Kronofogden får utmäta ersättning för ett frihetsberövande om pengarna går till skadestånd åt brottsoffer.
– Det är glädjande att det kommit en ny lagstiftning som ligger i linje med dagens värderingar, kommenterar Daniel Larsson.
Kriminella har ofta skulder till flera fordringsägare. Några av personerna på bilden ingår i det så kallade Gottsundanätverket i Uppsala.
I höstas kom en annan lagändring som också väntas betyda mycket för den som drabbats av brott. Bakgrunden är att kriminella ofta har skulder till flera fordringsägare. Om Kronofogden beslagtagit delar av personens lön har exempelvis inkassobolag haft företräde och fått mer pengar från löneutmätningen än vad brottsoffren haft rätt till via sina skadeståndskrav.
Men den 1 september 2022 skrevs lagen om och förhållandet är numera det omvända; det vill säga att skadestånd på grund av brott har företräde framför oprioriterade fordringar vid löneutmätning.
Brottsoffer med rätt till skadestånd kommer att ha stor nytta av den lagändring som kom i höstas, säger Sten-Håkan Sidebo vid Brottsoffermyndigheten.
– Det är en fantastiskt bra förändring för brottsoffren, säger Sten-Håkan Sidebo vid Brottsoffermyndighetens regressenhet. Det är stötande att inkassobolag kunnat gå före vid löneutmätning medan brottsoffer fått vänta på sitt skadestånd.
I och med lagändringen i september 2022 ökar Brottsoffermyndighetens intäkter.
I och med den nya lagen får Brottsoffermyndigheten in betydligt mer pengar än tidigare. Om en gärningsperson inte betalar skadeståndet till brottsoffret kan Brottsoffermyndigheten i vissa fall stå för betalningen. Brottsoffermyndigheten kräver sedan gärningspersonen på pengarna. I och med att utmätning på lön numera går till brottsoffer innan inkassobolagen får betalt ökar Brottsoffermyndighetens intäkter.
Under 2021 fick Brottsoffermyndigheten in cirka 40 miljoner från gärningspersoner. Sedan den nya lagen infördes steg beloppet till 50 miljoner.
– En stor del av ökningen beror på de nya reglerna, och detta trots att de började gälla först 10 september 2022, säger Sten-Håkan Sidebo.