2018 satte polisen upp övervakningskameror i Gottsunda i Uppsala.
Vad gör polisen egentligen med filmerna från sina bevakningskameror? Finns det risk att bilder på icke-misstänkta hanteras felaktigt? Sådant ska kontrolleras av Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, men än så länge görs ingen granskning.
– Vi har ännu inte utfört någon regelrätt tillsyn av polisens bevakningskameror, uppger Jenny Bård, jurist vid IMY.
Orsaken är resursbrist. Men i år utökas IMY:s anslag från 100 till 150 miljoner kronor och Jenny Bård tror att tillsynen därmed kommer igång och att man ska kunna gå in i polisens ärenden för att se till exempel om bilder gallras i tid.
"För varje ny lag som kan innebära risk för integriteten behöver vi mer resurser för att hinna med granskningen", säger Jenny Bård vid Integritetsmyndigheten.
Ändå menar Jenny Bård att IMY har viss insyn i hur polisen hanterar sina bilder.
– Vi har haft dialog med polisen där de redogjort för hur de följer regler om lagringstider, vilka som har behörighet att titta på bilderna och liknande.
Till skillnad från de flesta andra myndigheter behöver polisen inte tillstånd för att montera upp bevakningskameror.
Vilken skada för integriteten innebär det egentligen om polisen på en gata filmar personer som inte är misstänkta för brott?
– Många förändrar sitt beteende om de vet att de är kamerabevakade och en del drar sig för att vistas på sådana platser. Man är inte lika fri om det finns kameror i området. I synnerhet platser för rekreation har ett högt integritetsvärde, säger Jenny Bård.
Regeringen vill utöka kamerabevakningen rejält. Polisen har fått i uppdrag att fyrdubbla antalet övervakningskameror på två år och enligt Tidöavtalet ska kommunerna ges större rätt att kameraövervaka utan att behöva ansöka om tillstånd.
Enligt Tidöavtalet ska lagen ändras för att möjliggöra kamerabevakning "oftare och på fler platser". På bilden justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Regeringen vill även stärka polisens möjligheter till hemlig kameraövervakning vid grova brott. Det handlar då om dold övervakning efter domstolsbeslut. Sådan går att sätta in redan idag men enbart mot personer som misstänks för brott. På förslag är att hemlig kameraövervakning ska få användas även preventivt, det vill säga utan att en individ är misstänkt för ett visst brott.
En sådan lag skulle innebära ökade integritetsrisker, skriver utredarna men menar samtidigt att effektivare brottsbekämpning ökar integriteten eftersom färre då utsätts för brott.
Den 6 februari blev en taxichaufför knivrånad i Gränby. Utifrån bilder från bevakningskameror kartlade polisen hur de inblandade förflyttat sig i området.
Den allt grövre gängkriminaliteten driver fram krav på mer befogenheter åt polisen och kritiker befarar att det kan ske på bekostnad av integriteten. Utvecklingen av ansiktsigenkänning och annan kraftfull teknik som polisen skulle kunna utnyttja för brottsbekämpning går snabbt.
Med hjälp av sina övervakningskameror kan polisen i realtid se vad som händer på en gata.
– Det är förvånande att det inte varit mer debatt om exempelvis förslaget att låta polisen använda hemlig övervakning i förebyggande syfte, säger Marie Eneman, docent i informatik vid Göteborgs universitet.
– Polisen vill snabbt införa ny teknik för brottsbekämpning men reglerna för kontroll släpar efter och Integritetsskyddsmyndigheten hinner inte med tillsynen, framhåller Marie Eneman som forskar om övervakning i det digitala samhället.
Poliser har utan tillstånd använt en app för ansiktsigenkänning vilket medfört en straffavgift på 2,5 miljoner. Fallet ligger i Högsta förvaltningsdomstolen.
2021 beslöt IMY att polisen ska betala en straffavgift på 2,5 miljoner kronor sedan några poliser på eget bevåg använt en app kallad Clearview för ansiktsigenkänning. För att spåra misstänktas identitet hade fotografier på personerna matats in i Clearview, som kan jämföra ansiktsfoton med 3 miljarder bilder på nätet.
Enligt IMY var användningen av Clearview inte tillåten. Polisen har överklagat IMY:s beslut och ärendet ligger i Högsta förvaltningsdomstolen.
Vid sidan av bevakningskameror har polisen ytterligare tusentals kameror i form av bland annat drönare, kroppsburna kameror samt kameror på och inuti polisbilar.