Vad är en trygg boendemiljö?

Emma Holmqvist är doktorand i kulturgeografi på institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet och skriver för Bostad varje fjärde vecka.

Emma Holmqvist är doktorand i kulturgeografi på institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet och skriver för Bostad varje fjärde vecka.

Foto:

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2008-08-30 00:01
KRÖNIKA. Mäklare brukar säga att det är tre faktorer som är avgörande för bostadskonsumenter; läget, läget och läget. Men det är inte riktigt sanningsenligt. Visst värderar vi läget högt, men det finns en egenskap som är viktigare. I de allra flesta boendeundersökningar hamnar trygghet på första plats. Det framstår kanske som ganska självklart att alla vill bo i en trygg miljö. Vad som är mindre självklart är vilka egenskaper som gör en boendemiljö trygg. Vad innebär ett tryggt boende för dig? Att din närmiljö är förskonad från brottslighet eller att din bostad har inbrottslarm? Eller att du känner igen dina grannar?

Även om det kan kännas lite meningslöst att i boendeenkäter be de svarande värdera ganska primära behov, ungefär som att fråga om mat är oviktigt, viktigt eller avgörande. Det är klart att vi behöver känna oss trygga och att vi behöver äta. Men trots allt har trygghetsfrågan en praktisk relevant sida. Planerare och byggfolk har diskuterat i decennier vad i boendemiljön som är trygghetsskapande och ofta har det handlat om förbättrad belysning. Det är svårt att sätta fingret på hur vi kan bygga fram trygghet.

Därför har polisen i Stockholms län tillsammans med forskare på KTH och Chalmers tagit fram en handbok för hur vi kan planera och bygga för att göra våra bostadsmiljöer tryggare och för att förhindra brottslighet. I handboken finns en checklista med sammanfattningsvis sju frågeområden; stadsplanemässiga förhållanden, som till exempel handlar om att områden bör ha liv och rörelse dygnet runt, överskådlighet och synlighet, som exempelvis god belysning, orienterbarhet och tillgänglighet, som att stråk inte kantas av höga buskar, förvaltning, som innebär att väl underhållna områden upplevs trygga, fysiska hinder, som säkerhetsdörrar, symboliska hinder, som att markera tillhörighet genom staket och grindar och sociala hinder som att främja en viss social kontroll. Efter användning av checklistan är det tänkt att resultatet ska jämföras med antalet anmälda brott. Utifrån detta kan ett värde ges på den framtagna mätskalan kallad CPTED, crime prevention through environmental design. Ett område som får en hög CPTED- faktor löper mindre risk att drabbas av brott.

Kanske kommer CPTED- faktorn vara något att jämföra i olika mäklarannonser i framtiden? Men likafullt är ju trygghet en känsla som baseras på vår föreställning av vår omgivning. Även i områden med väldigt få anmälda brott, överblickbar miljö med god social kontroll kan vi känna oss otrygga när vi går hem. Rykten och vår egen fantasi är trots allt svårt att planera och bygga bort. Kanske en åttonde punkt på checklistan därför borde vara: titta inte på skräckfilm, läs inte läskiga böcker och läs framförallt inte tidningar som rapporterar om vad som hänt i våra bostadsområden, eftersom detta kan starta rykten och egga din fantasi.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!