Trendigt klipp- och klistrande

Det sägs vara den tredje största hobbyn i USA. Amerikanerna klipper och klistrar som aldrig förr. Nu har scrapbooking-trenden kommit till Sverige.

Petra Svensson-Tholin och Elisabet Solberg i pysselhörnan i egna butiken.

Petra Svensson-Tholin och Elisabet Solberg i pysselhörnan i egna butiken.

Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2007-02-19 16:58
- Det är stort och det ökar hela tiden. På ett och ett halvt år har vi tredubblat vår omsättning, säger Petra Svensson-Tholin, butiksägare och kursledare i Stockholm.
Tillsammans med Elisabet Solberg driver hon Skapa hobby, en av de många scrapbooking-butiker som dykt upp i Sverige de senaste åren. Lokalen är full av glitterfärg, stämplar, band, pennor, knappar och mönstrat papper i alla färger.
- Papperstillverkarna levererar flera kollektioner varje år. Färgerna brukar följa modet, i höstas såg vi många lila nyanser, berättar hon.
Egentligen finns det inget bra svenskt namn för scrapbooking. I ordboken översätts scrap med bit, stycke, lapp eller småplock. Scrapbook i sin tur läses som urklippsalbum. Men den engelska termen är nu accepterad i Sverige, liksom ordet scrappare.

Scrapbooking började i USA på 1970-talet, men har blivit riktigt stort de ­senaste tre, fyra åren. Industrin som producerar pysselmaterial omsätter hisnande summor.
Samtidigt har trenden exporterats till bland annat Europa, Sydafrika, Brasilien och Australien.
De flesta som börjar med scrapbooking vill göra något av sina bröllopsbilder eller av fotografierna på sina barn. A och O för nybörjaren är syrafritt papper och klister - annars gulnar albumet snabbare.
Sedan är det bara fantasin som sätter gränser för hur man presenterar sina bilder (eller recept, dikter etc). Vissa använder band, knappar, kartong, gnuggbokstäver och stämplar. Andra scrappare är mer strama i sitt uttryck.
­­- Den senaste trenden heter freestyle och går ut på att man ritar och ­leker fram motiv mer på egen hand, ­säger Elisabet Solberg och bläddrar i ett stilsäkert album som en konstnärlig mamma gjort på en kurs.

- Men det finns inga regler. Det vanliga är att man börjar lite traditionellt och släpper loss efter hand.
Det paradoxala med att något så enkelt som att klippa och klistra vinner mark i vår digitala tidsålder förklarar de med att många känner lust att skapa med sina egna händer.
Till butiken och kurserna kommer människor i alla åldrar som vill dokumentera och bevara. De har sett änkor bearbeta sorg genom att göra album, de har haft kurser för svårt cancersjuka och de har pysslat med personer med koncentrationssvårigheter.

- Det är terapeutiskt att arbeta med sitt eget uttryck, säger Petra Svensson-Tholin.
Själv gör hon gärna minialbum i storlek 15 gånger 15 centimeter när hon får tid.
- Jag tycker också om det formatet. Själv gör jag helst receptböcker, säger Elisabet Solberg.
LÄR DIG MER

Fler och fler ordnar kurser i scrapbooking. Tekniken bakom scrapbooking bygger på att bilder monteras i ett album eller på kort, ofta utifrån ett tema. Bilden ramas in med hjälp av band, färgat papper, stämplar, knappar och tyger. Färgerna anpassas ofta efter bilden. Syrafria papper, lim och pennor är viktigt för att materialet ska bestå.
Allt fler studieförbund ordnar nu kurser i scrapbooking. Kolla med Vuxenskolan, ABF, Folkuniversitetet eller Medborgarskolan där du bor. Information och affärer finns också på nätet. Här är några sajter: www.nuochda.nu, www.happyscrapping.se, www.skapahobby.se, www.pyssel.net, www.scrappiz.se. 27-29 april ordnas Sveriges andra nationella pysselträff, ett pysselmaraton, i Täby, norr om Stockholm. Mer information finns på www.pyssel.net
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!