Sunnersta i siffror bjuder på en hel del ögonbrynshöjare jämfört med resten av Uppsala.
För det första tjänar den som bor i Sunnersta betydligt mer än den genomsnittlige Uppsalabon. 410 000 kronor om året är snittsinkomsten för en Sunnerstabo jämfört med 285 000 kronor i hela kommunen.
För det andra har endast 6 procent av invånarna i Sunnersta utländsk bakgrund, jämfört med 23 procent i Uppsala kommun.
Och för det tredje är 3 av 4 bostäder en villa eller ett radhus. Det omvända råder i hela Uppsala, där 1 av 4 bostäder är en villa eller ett radhus.
Villasamhälle är epitetet som Sunnersta haft ända sedan utbyggnaden tog fart på 1960-talet. Redan då bestämde sig politikerna för att det skulle förbli så, något som även kom att förklara varför man aldrig satsade på att bygga högstadieskola, bibliotek, affärer, bank och annan samhällsservice. I stället skulle Sunnersta bli ett centrum för friluftsliv, med skidbackar, småbåtshamn och bad. Något som även kommit resten av Uppsala till del. Sommartid är det full rulle vid småbåtshamnen och Lyssnaängsbadet. Och vintertid är Sunnerstagropen en given plats för vintersportarna.
Men om vi backar bandet ännu några årtionden var Sunnersta något helt annat.
I början av 1900-talet fanns här bara två gårdar. Stora och Lilla Sunnersta och några torp runt i kring. En liten bondby med andra ord.
I dag är det svårt att tänka sig, men Sverige var ett fattigt land i slutet av 1800-talet. I ett försök att minska emigrationen fick den egendomslösa lantbefolkningen chansen att köpa egna hem för en billig peng, med eller utan ett litet lantbruk. 1906 bildade sju personer från Uppsala ett konsortium för inköp av Stora Sunnersta herrgård, vars mark sedan styckades av för byggandet av småhus och fritidshus.
Några årtionden senare hände något stort. 1947 inkorporerades Sunnersta med Uppsala stad. Åren 1960 - 1980 växte bebyggelsen snabbt och med den befolkningen. 1980 fanns det ungefär 400 hushåll och 4 588 invånare. Sunnersta hade blivit ett villasamhälle i ordets rätta bemärkelse.
Och så lär det förbli. Kommunens prognos fram till 2020 är att invånarantalet i stadsdelen minskar något. Befolkningsboomen uppnåddes när barnfamiljer flyttade in i sina nybyggda hus. Framöver är det tvärtom utglesning, när barnen flyttar hemifrån, par skiljer sig och fler äldre bor kvar i villan.
Vid namngivningen 1948 fick de flesta gatorna namn efter fåglar. Att det föll just på fåglar, tycks så här i efterhand mest vara en slump. Det fanns en äldre väg som hette Orrstigen, och på den vägen fortsatte det. När fantasin började tryta, valdes namn inom kategorin träd - där fåglar har sin hemvist.
Källa: Skriften Sunnersta Egnahemsförening 90 år, 1920-2010, utgiven av Sunnersta Egnahemsförening.