Storbjörken föll som en fura

Stora träd som står nära bebyggelse kräver omsorg när de ska fällas. Vi följde med på uppdrag i Runhällen i Heby kommun.

Foto: Hans Lundgren

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2008-05-17 09:00
Björken har stått länge här i Runhällen. Det resliga trädet kan blåsa omkull och skada hus i närheten eller bilar på vägen. På sommaren skuggar den och på hösten fäller den massvis med löv.
Markägaren kallade på Lundvall Skog & Trädvård i Fjärdhundra som tidigt en aprilmorgon bit för bit började ta ner trädet så att slutligen bara den savbetäckta stubben återstod.
Sorgligt men nödvändigt.
Det finns många som erbjuder sig att fälla träd inne i bebyggelse, men alla i branschen är inte utbildade och omdömesgilla.

Henrik Lundvall är arborist och EU-certifierad trädarbetare sedan tolv år tillbaka. Han har respekt för träd.
- Även om det är ovanligt med ett helt och hållet friskt träd, behöver man inte fälla det. Efter en besiktning talar jag med mark­ägaren. Ofta ber jag denne tänka över beslutet en gång till. Är kommunen markägare brukar jag i stället för fällning föreslå att trädets krona rensas ut så att vindmotståndet minskar.
- När träd verkligen fallit över bostadshus har det skadat tegelpannor, läkt, vindskivor och någon enstaka gång utsprånget på en takstol. Men själva konstruktionen har alltid stått pall.
Men, säger han, han respekterar också kundens känsla av obehag.
I tätorter, exempelvis vid förskolor och skolor, avgör antalet passager under och intill höga, grova träd hur stor risken bedöms vara för att en olycka skall inträffa. Den som är osäker och låter besiktiga ett träd går skuldfri om en certifierad person sagt att det kan stå kvar.

Henrik Lundvall säger att i områden där många träd sågats ner är det märkvärdigt nog vanligt att de boende också vill ta ner de få träd som finns kvar.
- De blir väl för iögonfallande och riskerna överdrivs.
Stadsdelen Sunnersta i Uppsala är ett sådant exempel.
- Där har tyvärr många gamla tallar avverkats helt i onödan. Norra Ängby i Bromma är ännu värre utsatt. Där består horisontlinjen numera endast av parabol­antenner och skorstenar.
Årsringarna visar att björken vid Enåkersvägen har vuxit snabbt.
Nu blir trädet ved och energi. Dess grenar placerades i en rishög på väg­banan som fungerade som stöt­dämpare när slutligen den tunga nedersta delen av stammen sågas omkull.
Sedan trädet delats upp i kortare längder tar en maskin försedd med lastare och gripklor ett tag i högen och riset användes till att grovstäda ­marken.
FAKTA
Björken har sett Runhällen förändras

Hur mycket har inte förändrats här i trakten sedan denna björk spirade ur marken omkring år 1930? Runhällen var en järnvägsknut för smalspårsträckorna Enköping-Heby-Runhällen och Sala-Runhällen-Gysinge. Affärsmannen Ingberg, som hade köpt gårdar på löpande band, och ägde mer än Enåkersby och Mossboda, såg till att järnvägen drogs norrut över Österbo. Det splittrade bebyggelsen.
Här fanns märkvärdigt många kaféer. Agges var ett av de sista fiken, det låg på vägen till mejeriet. I bygden fanns också slakteri, sadelmakeri, skomakeri, Reinhold Anderssons smedja och två sågverk. Björken blev högre och grövre men också omgivningen förvandlades.
Nu blir trädet ved och energi. Dess grenar placerades i en rishög på vägbanan som fungerade som stötdämpare när slutligen den tunga nedersta delen av stammen sågas omkull. Sedan trädet delats upp i mindre längder tar en smidig maskin försedd med lastare och gripklor ett tag i högen och riset användes till att grovstäda marken.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!