Sociala hem för framtiden
Spejsade hus med futuristiska möbler? Nej, så ser inte framtiden ut om svenska arkitekter och formgivare får spåna fritt om morgondagens boende. Deras visioner handlar framför allt om en sak: gemenskap.
Från vänster: Anika Reuterswärd har designat en soffa med bekvämligheten i fokus för framtidsutställningen Design Passion. Arkitekterna Christian Persia och Daniel Nyström har skapat ett framtidsboende som är både socialt och ekologiskt nytänkande. Formgivarna Charlotte Ryberg (bilden) och Johanna Strand inspirerades av barndomens skärgårdsliv när de tog fram sin multifunktionella möbel Brygga.
Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
Arkitekterna Daniel Nyström och Christian Persia, som har det gemensamma projektet Nyström + Persia, har skapat ett kollektivt utrymme för ett flerfamiljshus. Här finns gott om plats för kompishäng, fester, gemensamma måltider och annat umgänge. Möblerna är sociala och gjorda för många: en irländsk ullmatta har blivit en soffa, en fantastisk skulptur ha blivit en extra sittplats.
Det är inget kollektivboende, betonar de, utan mer ett gemensamt jättevardagsrum för fem-sex lägenheter, utan sociala tvång. Idén föddes ur det faktum att "det är så många man träffar som inte är nöjda med sitt boende", som de säger. Och boven i dramat är den ständigt dominerande kärnfamiljsmallen, menar de.
- Vad är familjen? Om man ser till de vänner vi har så finns ju helt nya uttryck. Valfriheten är större i fråga om hur man vill utforma sin familj med vänner och andra typer av relationer, säger Daniel Nyström.
Formgivarna Charlotte Ryberg och Johanna Strand är inne på ett liknande spår. De utför gemensamma designuppdrag under namnet Strand Ryberg, och i stället för att skapa ett helt rum har de gjort en möbel som är en rumslighet i sig själv.
Deras Brygga är inspirerad av duons egna skärgårdsminnen, och är möjlig att använda både inne och ute. Den är flexibel och kan skjutas ihop till en dagbädd för en person eller dras ut till en loungemöbel.
- Den sociala biten blir allt viktigare. Den har nästan varit försvunnen för att design har handlat så mycket om status, det individuella och det egna hemmet, säger Charlotte Ryberg.
Med sin design vänder de sig bort från senare års trendiga designstil. Framtidens möbel är tidlös och gestaltar olika berättelser som berör människor, anser de.
I den ambitionen möter de en annan möbelformgivare, Anika Reuterswärd, som har en betydligt längre karriär bakom sig. Även Reuterswärd har valt det sociala mötet som utgångspunkt, fast för henne är det just kärnfamiljen som står i centrum. Tidlösa, bekväma möbler för avkoppling hjälper olika generationer att mötas, menar hon.
- Min miljö är ganska traditionell i sitt uttryck, och det är kanske det jag vill: att föra traditionen vidare, men på ett nytt uppdaterat vis. Det ska kännas rätt i tiden, men det ska också fungera lika bra i framtiden som det fungerade i går.
Tidigare framtidsvisioner
+ Futurism. Den italienska futurismen grundades 1909 av bland annat konstnären Filippo Tommaso Marinetti. Tekniken dyrkades och arkitekten A Sant'Elia hade visioner om hus som liknade jättemaskiner. Rörelsen kopplades senare samman med fascismens framväxt.
+ Konstruktivism. Den ryska konstruktivismen uppstod efter revolutionen 1917. Idealet var en samhällsnyttig arkitektur, befriad från historiska tillbakablickar. Visionerna var utopiska och kopplades samman med det nya Sovjetunionens framtidstro.
+ de Stijl. Den holländska de Stijl-rörelsen föddes 1917. De hyllade abstraktion och enkelhet och förespråkade användandet av grundfärger och rektangulära former.
+ Purism. Le purisme lanserades 1918 av den franske arkitekten Le Corbusier, som strävade efter att förändra staden som livsmiljö. Han ville förlägga bostäderna till skyskrapor i parklandskap, skilda från innerstadens trafik och kommers.
+ Bauhaus. Bauhausskolan startade i Weimar 1919 och blev ett centrum för den europeiska modernismen. Formspråket var avskalat och geometriskt utan dekorativa inslag, och inspirerade kraftigt den svenska funktionalismen. Skolan stängdes 1933 av nazisterna.
+ Futurism. Den italienska futurismen grundades 1909 av bland annat konstnären Filippo Tommaso Marinetti. Tekniken dyrkades och arkitekten A Sant'Elia hade visioner om hus som liknade jättemaskiner. Rörelsen kopplades senare samman med fascismens framväxt.
+ Konstruktivism. Den ryska konstruktivismen uppstod efter revolutionen 1917. Idealet var en samhällsnyttig arkitektur, befriad från historiska tillbakablickar. Visionerna var utopiska och kopplades samman med det nya Sovjetunionens framtidstro.
+ de Stijl. Den holländska de Stijl-rörelsen föddes 1917. De hyllade abstraktion och enkelhet och förespråkade användandet av grundfärger och rektangulära former.
+ Purism. Le purisme lanserades 1918 av den franske arkitekten Le Corbusier, som strävade efter att förändra staden som livsmiljö. Han ville förlägga bostäderna till skyskrapor i parklandskap, skilda från innerstadens trafik och kommers.
+ Bauhaus. Bauhausskolan startade i Weimar 1919 och blev ett centrum för den europeiska modernismen. Formspråket var avskalat och geometriskt utan dekorativa inslag, och inspirerade kraftigt den svenska funktionalismen. Skolan stängdes 1933 av nazisterna.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!