Så lyckas du med bostadsaffären
Visning, val av mäklare, budgivning, lån, läget, planlösning och mycket mer. När man ska köpa eller sälja en bostadsrätt är det massor med saker man måste sätta sig in i. Vi har bett Titti Öhrn, kundombudsman på Mäklarsamfundet, om de bästa tipsen till spekulanten och säljaren.
Före visningen:
- När du vet var du vill bo; börja med att ströva omkring i området och skaffa dig en uppfattning. Besök några adresser och kontakta flera mäklare som förmedlar bostadsrätter där. Vissa mäklare har kontaktregister som man kan registrera sig i. Be om att bli kontaktad när det dyker upp lediga bostadsrätter enligt dina önskemål.
- Börja precisera vad du vill ha, skala ner och kom närmare och närmare ditt önskemål. Leta på Hemnet och på andra ställen där det finns annonser.
- Besök internetsidan www.maklarstatistik.se. Där publiceras prisstatistik över bostäder i hela Sverige. Statistiken baseras på uppgifter från ungefär 70 procent av landets fastighetsmäklare. Bilda dig en uppfattning om prisläget i ditt område och jämför med andra områden.
- Gå igenom din ekonomi. Hur mycket kan du betala i månaden för ditt boende, måste du låna pengar och hur stort lån kan du i så fall ta. Kontakta bank och mäklare för hjälp med kostnadskalkyl. Om du ska ta lån: Försök att få ett preliminärt lånelöfte från banken så du står redo inför en eventuell budgivning.
Visningen:
- Börja med att gå på många visningar, oavsett om lägenheterna är intressanta eller inte. Titta på olika lägenheter för att finslipa bilden av vad du vill ha. Du kanske kommer fram till att det är värt 25 000 kronor extra med eftermiddagssolen eller bottenvåning. Ställ massor av frågor, för man lär sig mycket av att gå på visning. Tänk på att det här kan vara ditt livs största affär hittills.
- Som köpare har du undersökningsplikt. Det innebär att det är ditt ansvar att upptäcka sådana skavanker som är möjliga att upptäcka. Det går inte att få någon ersättning i efterhand för "fel" som du hade kunnat upptäcka. Undersökningsplikten sträcker sig väldigt långt. Mäklaren ska informera om säljarens och köparens rättigheter och skyldigheter.
- Om det är så mycket folk på visningen så att du inte kan uppfylla din undersökningsplikt fullt ut kan du begära en enskild visning. Fastighetsmäklaren ska verka för att du ska kunna genomföra din undersökningsplikt.
- Känner du dig osäker på din förmåga att undersöka lägenheten kan du anlita en besiktningsman. Det är vanligast att man får hjälp att undersöka våtrum.
Efter visningen:
- Gå igenom objektsbeskrivningen noga så att du har full koll på grundläggande fakta.
- Sätt dig väl in i om bostadsrättsföreningens ekonomi. Fråga grannar och ring styrelsens kontaktperson. Hör dig för om sådant som är viktigt för dig.
- Ta reda på om några stora renoveringar ska göras eller har gjorts.
- Vill du fortfarande ha lägenheten? Kolla med mäklaren hur budgivningen går till. Hur ser tidsplanen ut och vem kontaktar vem? Det är klokt att vara förberedd med lånelöftet från banken så du kan slå till snabbt om det är din drömlya.
- Efter budgivningen bestämmer säljaren vem som ska få köpa bostadsrätten. Blir det du så måste du godkännas av bostadsrättsföreningen och om du ska låna så måste banken bevilja lånet.
- Överlåtelseavtalet (kontraktet) skrivs så snart som möjligt efter budgivningen och i normala fall betalas handpenning på tio procent. Resten betalas på tillträdesdagen.
- Börja se fram emot dagen då du får tillträda lägenheten!
Tips till den som säljer
- Ska du anlita en fastighetsmäklare eller inte? Svar ja! Även om du är väldigt insatt själv är det svårt att vara objektiv med sitt eget hem. Dessutom ger det ett mer seriöst intryck. Mäklaren har koll på branschen och vet till exempel om du borde lägga pengar på att stajla eller renovera lägenheten innan fotografering och visning.
- Innan du bestämmer dig för vilken mäklare du ska välja: Bjud hem flera olika, låt dem värdera bostadsrätten och skaffa dig ett intryck genom att ställa frågor.
- Mäklarfirmor har ofta ett färdigt koncept att erbjuda. Hur ser det ut? Går det att förhandla om det enligt dina önskemål?
- Fråga om tidsplan och marknadsföring, om vad som händer om man inte säljer efter första budgivningen och om hur budgivningen fungerar.
- Ta referenser från tidigare försäljningar. Försök att hitta tidigare säljare och fråga vad de har tyckt om mäklaren.
- Det vanligaste är att mäklaren tar procent av köpeskillingen, men vissa tar fasta avgifter. Ta reda på hur det fungerar och om det går att förhandla.
- Är du inte nöjd med den tjänst du köpt av mäklaren kan du reklamera den. Först lämnar du in reklamationen till mäklaren och kommer ni inte överens får allmänna reklamationsnämnden eller fastighetsmarknadens reklamationsnämnd pröva ärendet.
- Alla fastighetsmäklare måste vara registrerade hos den statliga tillsynsmyndigheten fastighetsmäklarnämnden. Om du är osäker på en fastighetsmäklare kan du ringa dit och fråga om den är registrerad. Hos fastighetsmäklarnämnden kan man också kolla om mäklare har fått några varningar - och varför.
FAKTA: Bostadsrätt
Om du köper en bostadsrätt så köper du inte själva lägenheten, utan rätten att använda den.
Du blir även delägare i en ekonomisk förening, en bostadsrättsförening.
Tillsammans med de andra medlemmarna i föreningen äger du hela fastigheten.
Som medlem i föreningen betalar du en årsavgift, ofta kallad månadsavgift.
Årsavgiften beslutas av styrelsen och ska täcka föreningens kostnader.
För att du ska få bli medlem måste styrelsen först godkänna dig. Men man måste ha mycket goda skäl för att neka medlemskap.
Som bostadsrättsinnehavare är du bland annat med och fattar beslut om vilka som ska sitta i styrelsen och inom vilka områden styrelsen ska ha ansvarsfrihet.
En bostadsrätt måste inte nödvändigtvis vara en lägenhet, utan kan också vara en villa, ett radhus eller ett kedjehus.
Om du köper en bostadsrätt så köper du inte själva lägenheten, utan rätten att använda den.
Du blir även delägare i en ekonomisk förening, en bostadsrättsförening.
Tillsammans med de andra medlemmarna i föreningen äger du hela fastigheten.
Som medlem i föreningen betalar du en årsavgift, ofta kallad månadsavgift.
Årsavgiften beslutas av styrelsen och ska täcka föreningens kostnader.
För att du ska få bli medlem måste styrelsen först godkänna dig. Men man måste ha mycket goda skäl för att neka medlemskap.
Som bostadsrättsinnehavare är du bland annat med och fattar beslut om vilka som ska sitta i styrelsen och inom vilka områden styrelsen ska ha ansvarsfrihet.
En bostadsrätt måste inte nödvändigtvis vara en lägenhet, utan kan också vara en villa, ett radhus eller ett kedjehus.
Så jobbar vi med nyheter