Parkeringshuset som blev ljusa bostäder

Parkeringshuset Grimhild i Uppsala har förvandlats från utskällt betongkomplex till nya lägenheter. Cecilia och Owen Winrow har en lägenhet med utskikt över takåsarna.

Cecilia och Owen Windrow trivs i sin ljusa lägenhet, där ljuset kommer från två håll.

Cecilia och Owen Windrow trivs i sin ljusa lägenhet, där ljuset kommer från två håll.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2008-10-04 06:00
- Om någon hade sagt till mig för 20 år sedan att jag skulle trivas med att bo på Kungsgatan - i Grimhild - så ­skulle jag ansett den personen vara tokig. Men så är det nu.
Det säger Cecilia Winrow som tillsammans med maken Owen är en av de nyinflyttade i den uppmärksammade påbyggnaden av en av Uppsalas mest bespottade byggnader - åtminstone vad gäller utseendet.
- Ingen kan i alla fall anklaga oss för att ha tagit ett grönområde i besittning. Tvärtom det här har ju i stället blivit en förfining av en ful miljö, säger­ Cecilia Winrow.
Lägenheten är på 97 kvadratmeter med öppen planlösning mellan vardags­rum och kök. Ljuset kommer från två håll, nordost och sydväst

Hur är det att bo i ett parkerings­garage? är frågan som osökt dyker upp i huvudet på oss som sett bygget växa fram medan bilar som vanligt passerat ut och in. Men den frågan viftar paret Winrow bort omedelbart. Det märks inte. Det är inget man tänker på.
När UNT besöker dem i mitten av september har de bott i lägenheten i en månad. De flyttade visserligen in 4 juli men har varit bortresta i en dryg ­månad.
Det var längtan efter ljus och att få komma upp som fick dem att be­stämma sig för fyran högst upp i huset­ på sjunde våningen.
- Vi har bott i stan länge men alltid längst ned. Jag hade en föreställning om att få kontakt med himlen och ­ljuset, och så var det här. Man ­måste känna av ljuset innan man be­stämmer sig, säger Cecilia Winrow.
- Man ser så mycket när man kommer upp en bit. Fantastiska sol­uppgångar, hur Resecentrum växer, stora balkonger man inte sett tidigare ... och så är värmeverket så vackert på kvällarna med alla upplysta fönster.

Det enda negativa de kan komma på är det att det inte finns möjlighet att ha markis på balkongen mot Kungsgatan. Det finns helt enkelt inget bygglov.
Kungsgatans trafikbrus stör dem inte. Det hörs inte alls när balkongdörren är stängd.
En invändning mot att bo högt brukar­ vara att man tappar mark­kontakten.
- Men här har vi båda delarna. På ena sidan en balkong sju våningar upp och på den andra är balkongen nästan i markplan, säger Owen Winrow.

Åtminstone känns det så. Sydväst­balkongen vetter mot föreningens inner­gård. Den ligger visserligen på femte våningsplanet, men här finns små gräsytor, planterade träd och buskar­ och ett stort trädäck. Här finns också de omtalade radhusen längst ut mot Samariterhemmet.
- Här i Uppsala har de framställts som något väldigt speciellt, men jag tycker inte det är så konstigt. Sådana radhus finns på flera platser i Stockholm, säger Cecilia Winrow.
De fyra radhusen, eller etage­våningar som de också kallas, blev färdig­byggda nu i dagarna. De första boende flyttade in vecka 39. Ytter­ligare ett av husen är tecknat, de andra två är än så länge osålda.
Samtliga sex trapphus leder ut till innergården. Det är meningen att alla i huset ska kunna utnyttja den. Där innergården ligger nu fanns tidigare det översta våningsplanet i Grimhild som fick stryka på foten vid ombyggnaden.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!